Den som har lagt ett riktigt stort och komplicerat pussel, med tusen bitar och motiv med mycket himmel, känner igen känslan i det där ögonblicket när bitarna faller på plats och pusslet börjar lösas.

Motivet börjar skönjas och de flesta kantbitarna är på plats. Vi är inte där riktigt ännu, men börjar närma oss en punkt i utvecklingsarbetet för en samlad krisberedskap när olika delar börjar passa in i varandra och samspela. Några pusselbitar är tydliga, som exempelvis det arbete som läggs ned i kommuner och landsting varje dag för att förebygga, mildra och hantera olyckor.


Arbetet med ett ramverk, en inriktning för hela området samhällsskydd och beredskap, börjar få styrfart. Det arbetet sker parallellt med den förestående implementeringen av EU:s lagförslag om civilskydd. Sverige drev under sitt ordförandeskap 2009 på, och fick gehör för, starkare fokus på det förebyggande perspektivet inom EU:s civilskyddssamarbete. Det ledde till att EU inbjöd medlemsstaterna att komma in med en nationell riskbedömning.

 
Den nationella riskbedömningen ska även samordnas med risk- och sårbarhetsanalyser och föreskrifterna som reglerar det arbetet. Oavsett var någonstans i systemet frågor ställs, så ska svaren vara jämförbara, gå att aggregera, samla ihop till nationell eller EU-nivå och framförallt vara till nytta för den aktör som svarar.
Resultaten blir användbara i kommuners och landstings planeringsarbete – men också för samordningen på nationell nivå och i samverkan med andra EU-medlemmars ansträngningar inom området samhällsskydd och beredskap.

 
Andra delar i samhällsskydds- och beredskapspusslet är:

  • Fördelningen av 2:4-anslaget, det särskilda anslaget för att stärka samhällets krisberedskapsförmåga
  • Utvecklingen av arbetet i de sex samverkansområdena, där nu Försvarsmakten kommer in som en ny aktör
  • Inriktning av forskningsanslag
  • Hur kommuner och länsstyrelser vill samverka med frivilliga krafter
  • Samverkan mellan offentliga och privata aktörer
  • Utvecklingen av effektiva räddningsinsatser
  •  Utveckling av verktyg för ledning och samverkan, inklusive Rakel
  • Utveckling av utbildningssystemet inom området samhällsskydd och beredskap och inte minst det påbörjade arbetet med ett uppdaterat civilt försvar.

 

Nästa större pusselbit blir ett genomtänkt system för en nationell förmågebedömning, som också stödjer aktörerna på alla nivåer och som avtäcker nödvändiga utvecklingsområden. En sådan förmågebedömning måste dels omfatta utveckling av generiska förmågor, alltså generella färdigheter som fungerar oberoende av händelser, dels särskilda förmågor för speciella händelser, till exempel expertkunskap eller larmkedjor för ovanliga händelser med omfattande konsekvenser.

 
Fler pusselbitar som även de måste passa in i ett robust och uthålligt system för samhällsskydd och beredskap.
Oavsett nivå ska arbetet som läggs ned komma till konkret nytta i den egna verksamheten och stödja helheten. Den som står på stadig grund i vardagens arbete med olyckor och kriser kommer att ha bättre förmåga att hantera det otänkbara.