Den här webbplatsen använder cookies för att ge dig en så bra upplevelse som möjligt. Genom att klicka på "Jag förstår" samtycker du till att cookies används. Jag förstår, stäng

Komplexare olyckor - nya krav

Världen står just nu inför en omfattande och komplex händelse.
En händelse som drabbade oss plötsligt, men kanske egentligen inte?

Publicerad: 2020-06-08
Det finns en rad utmaningar för räddningstjänsten i framtiden, som högre och komplexare byggnader i nya material, allt fler äldre, fler naturolyckor , allt fler samlas i större städer och nya tekniker som solceller.

En olycka brukar definieras som en plötsligt oförutsedd och oönskad händelse. Är corona och covid-19 detta, eller kunde vi förberett oss ännu mer?
Finns det annat som vi borde förbereda oss på inför framtiden?

Nio utmaningar att hantera

I erfarenheter från Tjugofyra7 i oktober 2019 berördes området komplex framtid, komplexa olyckor och brandbefälens viktiga roll. Frågan som ställdes då, var kort och gott "Hur väl rustad är svensk räddningstjänst att möta en allt mer komplex framtid?"

Vanligen används olika former av olycksutredningar som underlag för "erfarenheter" här i Tjugofyra7. Efter att själv ha arbetat många år med olycksutredning skulle jag vilja sätta allt i ett större perspektiv.

Omvärlden, samhället och den tekniska utvecklingen blir allt mer komplex, liksom olyckorna.

Samtidigt utvecklar vi stödsystem som många gånger är minst lika komplexa och därmed också sårbara.

Det talas allt oftare om centralisering av funktioner, vilket inte ökar vår robusthet, utan lätt kan få oss att bli ännu mer sårbara.

Det som för bara några decennier sedan var en relativt enkel brand, kan i dag innebära förändrad taktik och metodik.

Samma brand kan innebära nya risker och effekten av branden kan få annorlunda konsekvenser än tidigare.

Lägg där till flertalet nya olycksområden som vi tidigare inte behövt förhålla oss till.

Räddningstjänsten och inte minst befälens kompetens kommer att ställas inför stora prov i en inte alltför avlägsen framtid.

Det är av stor vikt att vi inte helt stirrar oss blinda på de större omfattande händelser som skett de senaste åren, utan även bevakar och utvecklar vår förmåga att möta en förändrad vardag med förändrade vardagsolyckor också.

De över 100 000 insatser som görs varje år av svensk räddningstjänst, får inte i allt för hög grad styras utifrån enstaka stora händelser som medialt påverkat oss mest.

 


Nio utmaningar att hantera

1

I vår omvärld sker ständigt saker som snabbt kan påverka oss i Sverige. Exempelvis kriget i Syrien med efterföljande flyktingströmmar, Rysslands annektering av Krim, världsledares snabba utspel, Brexit, terrorattacker och som nu en pandemi.
Behovet av vårt civila försvar och beredskapslagren har de senaste månaderna blivit högst påtagligt.

2

En allt mer urbaniserad värld medför att allt fler människor lever tätt och vi bygger allt högre hus, vilket kräver ny taktik och metodik vid räddningsinsatser.
Trafikintensiteten ökar och skapar framkomlighetsproblem och ökade responstider för blåljusyrkena.

3

Klimatförändringarna bidrar till att det blir allt varmare, vilket innebär fler skogsbränder. Fler och kraftigare stormar ger stormskador som följd. Ökad nederbörd ger högre flöden i våra vattendrag och höjd havsnivå ger efterföljande översvämningar.
Och inte minst vår tillgång till dricksvatten och därmed vikten av att hålla ner på miljö-
förstörande verksamhet, exempelvis kontaminerat vatten efter en släckinsats.

4

Vi har en tydlig demografisk utveckling med allt fler äldre och en kvarboendeprincip som innebär att allt fler äldre bor kvar i sitt egna boende. Ibland helt oförmögna att själva sätta sig i säkerhet om exempelvis brand uppstår.
Just gruppen äldre sticker ut vid flertalet av dödsolyckorna, som dödsbrand, drunkning och fallolyckor.

5

Segregation och socio-​ekonomi spelar roll. Vi ser det inom folkhälsan, medellivslängden och även inom olycksområdet. Och kanske nu även inom covid -19?
Det blir allt tydligare ju mer vi närmar oss mer utstuderade händelser såsom skadegörelse och anlagd brand. Vilka segregerade områden har vi i dag och hur ser det ut framöver?
Kombinationen alkohol, droger och manligt kön syns öka risken för olyckor påtagligt.

6

Byggnader och anläggningar uppförs allt större och i nya material. Cellplast har inte varit en av de bästa gåvorna till räddningstjänsten precis.
Vi bygger allt större och komplexare anläggningar där flera gånger även andra former av teknik implementeras i byggnaden, exempelvis analytiskt dimensionerat brandskydd, solcellsanläggningar, viktiga serveranläggningar.

7

Våra fordon blir allt säkrare samtidigt som de blir allt svårare för räddningstjänsten att hantera vid olyckor. Teknik- och fordonsutvecklingen öppnar samtidigt upp för många bra saker, inte minst självkörande bilar och kanske även brandbilar på sikt. Drönare som själv kan ta sig till olycksplatsen och skapa en snabb övergripande lägesbild kommer att vara ett värdefullt hjälpmedel i framtiden.

8

Vi lever som tidigare sagts allt längre och lagar och regler förändras. Med detta följer sannolikt en ökad pensionsålder för våra invånare.
När kommer även brandmäns pensionsålder att flyttas fram? Hur utnyttjar vi att vi får allt fler äldre brandmän framöver? Hur ser en framtida räddningstjänstorganisation ut? Finns vi kvar som kommunala aktörer eller blir det i någon annan form?

9

Sist men absolut inte minst utgör personalen den i särklass viktigaste resursen vi har.
Hur rekryterar och utbildar vi framtidens brandmän bäst? Hur kompetensutvecklar vi brandmännen och inte minst våra insatsledande befäl inför en allt mer komplex framtid?

MATTIAS SJÖSTRÖM

UTMANINGAR

  1. Omvärld
  2. Urbanisering
  3. Klimatförändringar
  4. Demografisk utveckling
  5. Segregation, socioekonomi
  6. Byggnationer, anläggningar
  7. Teknik och fordon
  8. Lagstiftning och regler
  9. Personal och kompetens
blog comments powered by Disqus
Om tidningen

Tjugofyra7 bevakar utvecklingen inom MSBs ansvarsområden och ska stimulera till debatt i dessa frågor. Enbart Ledaren är att betrakta som MSBs officiella linje.

Kontakt
Redaktionen