Den här webbplatsen använder cookies för att ge dig en så bra upplevelse som möjligt. Genom att klicka på "Jag förstår" samtycker du till att cookies används. Jag förstår, stäng

Från liten brand till totalbrand

Polarbröds fabrik startades efter att ha stått still över helgen. I samband med uppstarten kl. 22.21 uppstod någon form av problem, vilket krävde personalens uppmärksamhet.

Publicerad: 2021-03-26
Midnatt, takkonstruktionen är intakt men branden har spridit sig upp till samtliga ventilationsutrymmen och ventilcentraler som står på taket. Foto: Räddningstjänsten

Förödelsen hos Polarbröd

Hur kunde det gå så illa?

Då inträffade något som händer lite då och då. Brinnande degrester och mjöl passerade ut från ugnen och ut på upptransporten (1 – se tips och fakta).

Just vid detta tillfälle fanns ingen kvar vid upptransporten som direkt kunde uppmärksamma problemet.

Det fick till följd att det uppstod brand på den så kallade upptransporten. Vad som heller inte märktes just då var att de brinnande degresterna fortsatte in i den så kallade svalbanan (2).

Branden på upptransporten uppmärksammades av personal på avstånd och en släckinsats genomfördes med hjälp av handbrandsläckare (3).

Släckinsatsen var lyckad och när man var i färd med att se över skadorna upptäckte man att det rök från svalbanan, en 50 meter lång innesluten bana i produktionslokalens tak (4, 5).

Ny släckinsats påbörjades och samtidigt trycktes larm-​knappen till brandlarmet in och brand- och utrymningslarmet aktiverades.

Ungefär samtidigt detekterade rökdetektorer i ventilationssystemet att något var fel och stängde ner ventilationen till svalbanan.

Branden i svalbanans inneslutning uppe i taket angreps med hjälp av slang från en inomhusbrandpost.

Men branden i inneslutningen var svår att komma åt (6). Brand och rök trängde ut från svalbanans olika öppningar.

Produktionslokalen fylldes allt eftersom med svart rök. Efter några minuter tvingades personalen evakuera byggnaden.

Den intryckta larmknappen hade aktiverat det automatiska brandlarmet som larmade ut räddningstjänsten via SOS kl. 22.30. Ett tekniskt problem medförde en tidsfördröjning, vilket försenade räddningstjänsten med omkring fem minuter.

När räddningstjänsten anlände kl. 22.47 möttes de av kraftig rökutveckling från rökluckorna på taket (7, 8). Insats påbörjades från taket men när andningsluften tröt för brandmännen ändrades inriktningen.

Nu, omkring 35-40 minuter efter brandstart, genomfördes ett första angrepp i själva produktionslokalen mot den brand som fått ordentligt fäste i svalbanan och dess omgivning.

Men likt tidigare släckförsök var det svårt att komma åt branden i svalbanan och dess inneslutning.

Rökutvecklingen och riskerna inne i byggnaden ansågs, efter cirka 10-15 minuters släckförsök, vara allt för stora och invändig släckinsats avbröts.

Ventilationssystemet som ombesörjde de tre olika produktionslinjerna i fabriken var sammankopplade med ett icke brandsäkert spjäll, vilket fick till följd att branden snabbt spred sig vidare i produktionslokalen (9).

En omfattande brand i en ​9 350 kvadratmeter stor brandcell är en svår uppgift, för att inte säga omöjlig (10). Räddningstjänsten fokuserade på att skydda mjölsilorna och ammoniakanläggningen. Men efter en kraftig smäll/explosion kl. 02.32 avslutades även dessa insatser.

Ingen aktiv räddningsinsats genomfördes förrän vid sjutiden på morgonen. Då återupptogs arbetet och fokus låg då på att skydda ammoniakanläggningen, vilket man lyckades med.

När brandens intensitet gått ner och situationen kunde överblickas, konstaterades att förödelsen var mycket stor och hela fabriken i praktiken ödelagd.

MATTIAS SJÖSTRÖM

TIPS OCH FAKTA

1 Systematisk incidentrapportering inom verksamheten.

2 Systematisk genomgång och analys av förekommande risker/tillbud i verksamheten.

3 Övervakningssystem som upptäcker och släcker brand på upptransporten.

4 Automatiskt brandlarm fanns och var utformat enligt SBF 110.

5 Var särskilt observant på effekterna som följer av godkända avsteg i automatlarmet, exempelvis att det inte fanns detektorer i svalbanan.

6 Släcksystem i svåråtkomliga delar, som svalbanan.

7 Automatisk vattensprinkler i produktionslokalen hade begränsat branden.

8 Att automatisk vattensprinkler också är den enda brandtekniska installationen som, enligt bygglagstiftning, medger brandsektioner som är större än 5 000 m². I annat fall krävs att man analytiskt räknar fram motsvarande skydd.

9 Flera ventilationssystem var sammanbundna och saknade brandsäkert spjäll, vilket sannolikt bidrog till en snabbare och mer omfattande brandspridning i inledningsskedet.

10 Utforma byggnaden så att omfattande brandspridning inom byggnaden begränsas. Exempelvis med brandceller, brandsektioner, brandtekniska installationer eller en kombination av dessa (BBR 19, avsnitt 5:56 Skydd mot omfattande brandspridning).

11 När fastigheter byggs om och till flera gånger finns en stor risk att helheten missas.

12 Brandskyddsbeskrivningen måste förutom den tillbyggda delen även behandla de delar som berör den befintliga byggnaden, exempelvis utrymning, brandsektionsstorlek, brandceller och brandventilation.

13 Den revidering av plan- och bygglagen som genomfördes 2011 ger myndigheten möjlighet att tidigt ta del av dokumentation som säkerställer att de tekniska egenskapskraven uppfylls och att helheten beaktas.

14 Scenariobaserad tillsyn utefter tillsynshandbokens sju steg skapar förutsättningar att hitta kritiska områden och föreslå åtgärder för att minska dem.

blog comments powered by Disqus
Om tidningen

Tjugofyra7 bevakar utvecklingen inom MSBs ansvarsområden och ska stimulera till debatt i dessa frågor. Enbart Ledaren är att betrakta som MSBs officiella linje.

Tillgänglighetsredogörelse

Kontakt
Redaktionen