Den här webbplatsen använder cookies för att ge dig en så bra upplevelse som möjligt. Genom att klicka på "Jag förstår" samtycker du till att cookies används. Jag förstår, stäng

Våga lära under insats

Tidig tillgång till flera olika släckmetoder är viktigt.
Prova, utvärdera effekten och våga byta metod, är framgångsfaktorer.

Publicerad: 2020-12-12
Under arbetet med branden i trossbotten gjordes flera små hål i golvet och trossbotten fylldes med Cafs-skum mellan golvreglarna, fack för fack. När temperaturen minskade påbörjades öppning och friläggning av schakt och delar av golv. Foto: RSG

Det är av stort värde att räddningsledningen tar intryck av brandpersonalens kunnande, erfarenhet och bedömning.

Detta resulterade i en effektiv insats med begränsade skador.

En oktoberkväll 2019 drogs "stort larm" på stationen i Gårda. Larminformationen löd: "undersökning röklukt i lägenhet". Det var början på en lång insats i ett äldre flerbostadshus i centrala Göteborg.

Väl på plats kunde räddningstjänstens personal bekräfta det som uppringaren noterat, det kom rök från en golvsockel på plan två.

Huset har fem våningsplan, inredd vindsvåning samt källare och bedömdes vara uppbyggt med trästomme och stenlagd fasad. I byggnaden fanns förutom två restauranger och två salonger även flera bostadslägenheter.

Man försökte lokalisera branden med hjälp av värmekamera, såväl på våningsplan två, som i underliggande lägenhet i våningsplan ett samt i källarplan, där en av restaurangerna hade sitt kök.

På våningsplan två fanns en kakelugn, vilket gjorde att man inledningsvis misstänkte denna och murstocken. Man fann sedan en varm vägg på våningsplan ett och påbörjade kylning med hjälp av skärsläckare. Här hittades även en inspektionslucka till ett rörschakt vilket var rökfyllt. Ett så kallat Cafs-spett sattes ner i trossbotten invid schaktet.

Fler räddningsresurser kom till platsen och insatsen delades upp i olika sektorer. Resurser från Gårda, Lundby, Frölunda och Mölndal deltog.

Man arbetade med släckinsats, undersökning om eventuell brandspridning i byggnaden samt utrymning av gäster och personal från restaurangen och övriga delar av byggnaden.

Arbetet med branden i trossbotten fortskred. Det gjordes flera små hål i golvet och trossbotten fylldes med Cafs-skum mellan golvreglarna, fack för fack.

Effekt syntes, och när temperaturen minskade påbörjades öppning och friläggning av schakt och delar av golv.

I takt med att golvet öppnades, samlades isoleringsmaterial i form av sågspån upp i säckar och bars ut från byggnaden. Efter några timmar bedömdes branden vara släckt.

Räddningstjänsten stannade kvar hela natten på plats för bevakning, insatsen avslutades på morgonen dagen efter.

Restaurangen fick brandskador och vattenskador i kökets tak. Vattenskadorna uppstod då ett befintligt vattenrör skadades vid insatsen. Den brandutsatta lägenheten fick brand-, rök- och vattenskador medan övriga lägenheter fick mindre rökskador.

I den olycksutredning som Göran Kallin gjort för Räddningstjänsten Storgöteborg (RSG) har fokus lagts på själva insatsen, dess metodval och kommunikationen mellan brandpersonal och räddningsledning.

Vid insatsen riggades tidigt för tre olika släckmetoder. Vatten med lågtryck, skärsläckare och Cafs. Valet av metod byggde på de förutsättningar som brandpersonalen såg möjliga i varje enskild situation.

Metod föreslogs till styrkeledaren som i sin tur förankrade denna hos räddningsledningen. Metoden provades och effekten lästes av. Fungerade det, så fortsatte man. Gav det ingen effekt, så byttes metod.

Valet av skärsläckare inledningsvis, motiverades av att enkelt få in släckmedel i den varma väggen utan att tillföra syre.

Övergången till Cafs genomfördes när man konstaterade att det fanns glödbrand i golvbjälklagets slutna utrymmen, vilka då kunde fyllas med Cafs-skum.

Att man avstod skärsläckare i golvbjälklaget var på grund av den risk som kunde uppstå för egen personal i våningen under.

I takt med att man med värmekamera kunde konstatera att värmen minskade, påbörjades arbetet med att bryta upp och frilägga på traditionellt sätt.

Vid detta arbete omhändertogs isoleringsmaterial i form av sågspån som var kontaminerat med Cafs-skum. Det samlades i säckar och bars ut från byggnaden.

I de riktlinjer som RSG har för skumanvändning, framgår att varje droppe skum ska göra nytta. Det bedömer olycksutredaren också varit fallet.

Mattias Sjöström

METODVAL

Prova, se effekt – våga byta metod

  1. Förbered tidigt flera metodval (flexibilitet).
  2. Använd en metod och kontrollera effekten.
  3. Byt metod om effekten uteblir.
  4. Utbildning, kunskap och erfarenhet hos brandmän i olika metoder är viktigt.
  5. Räddningsledningen ska vara lyhörd och lyssna på brandpersonalens tankar om metodval.

FAKTA

Släckmetoder som användes

  • Lågtryck – vatten

Traditionellt brandsläckningssystem med brandslang, strålrör och med 10 bars tryck. Systemet kan använda olika former av strålrör efter behov, exempelvis för rökdykning eller dimspikar.

  • Skärsläckare – vatten

Ett system som producerar en fin vattendimma och kan injiceras rakt igenom konstruktionen från brandrummets utsida. Systemet verkar genom att vatten och ett skärmedel blandas och pressas ut genom ett speciellt munstycke under högt tryck, över 250 bar. Detta skär genom de flesta kända byggnads- och konstruktionsmaterial.

  • Cafs – skum

Compressed air foam system är ett tryckluftsskumsystem som används vid brandbekämpning för att leverera brandhämmande skum, för att släcka en brand eller skydda oförbrända områden.

blog comments powered by Disqus
Om tidningen

Tjugofyra7 bevakar utvecklingen inom MSBs ansvarsområden och ska stimulera till debatt i dessa frågor. Enbart Ledaren är att betrakta som MSBs officiella linje.

Tillgänglighetsredogörelse

Kontakt
Redaktionen