Den här webbplatsen använder cookies för att ge dig en så bra upplevelse som möjligt. Genom att klicka på "Jag förstår" samtycker du till att cookies används. Jag förstår, stäng

Branden kvävdes - kapslades in med sprutbetong

Vad gör man efter att i flera dagar försökt släcka en brand i bränslekross, bestående av trä- och plastrester i en 2 300 kvadratmeter stor byggnad?
Tja, man kan ju prova att kapsla in hela byggnaden med sprutbetong.

Publicerad: 2020-03-23
Branden gick inte att släcka med konventionella metoder. Då valde räddningstjänsten att kapsla in det stora avfallslagret på 2 300 kvadratmeter för att kväva branden. Det gick åt 43,5 kubikmeter betong. Foto: Räddningstjänsten

När räddningstjänsten kom fram var lokalen helt rökfylld, det kom ut rök genom portar och otätheter.

Ett första släckförsök gjordes men det var svårt att lokalisera branden. Byggnaden var full med bränslekross bestående av trä- och plastrester, hårt packat från golv till tak. Byggnaden innehöll cirka 10 000 kubikmeter bränsle.

Räddningstjänsten beslutade tidigt att det var viktigt att släcka branden och framförallt att begränsa rökutvecklingen som drog in mot samhället.

Målet blev att ingen skulle skadas till följd av branden, rökutveckling och negativ miljöpåverkan till följd av släckvatten/spillvatten skulle minimeras.

Miljöinspektör från kommunen ute på skadeplats instämde i beslutet att branden måste släckas för att röken inte skulle påverka samhället.

Miljöinspektören meddelade också att så länge insatsen pågår är räddningstjänsten verksamhetsutövare och ansvarig för eventuella effekter på miljön på grund av insatsen.

Tidigt testades att använda dimspikar via takfoten och senare 120 hål i taket.
När effekten inte var tillräcklig testades att tillverka egna så kallade vattenspett, 76 millimeter i diameter och flera meter långa med skåror i, som trycktes in i fasaden för att fördela vattnet inne i byggnaden.

Inte heller det gav någon nämnvärd effekt, men ledde till ökad vattenpåföring och i förlängningen stora mängder släckvatten att ta om hand.

Släckvatten började så småningom rinna ut och samlades upp i diken som grävdes ut till dammar. Man försökte att rena delar av vattnet. Men det rådde oenighet kring om det var tillräckligt rent och därför fick vattnet ligga i dammarna under insatsen och ansvaret lämnades över till fastighetsägaren när insatsen var avslutad.

Lämpning provades också men fick överges som metod då det var svårt och rökproduktionen ökade kraftigt när man drog i bränslet. Det var också svårt att hantera och hitta plats att lägga allt material som togs ut från byggnaden då det svällde när det flyttades.

Skum då? Jo, det provades också men fungerade bara tillfälligt. När 800 liter skumvätska – med tre procents inblandning – använts valde man att avsluta.

Det sista alternativet som diskuterades var om man kunde kapsla in eller täcka över byggnaden för att kväva branden. Bland annat undersöktes om man kunde fylla byggnaden med betong eller sand.

Till slut föll valet på att kapsla in byggnadens väggar med sprut​betong. Dörrar och portar på byggnaden hade redan täckts med sandhögar för att minska rökspridningen.

Ett problem som måste lösas för att åstadkomma inkapslingen var att bygga en väg runt byggnaden.

På gavlarna sattes luckor in för att kunna tryckavlasta byggnaden om man skulle få övertryck av brandgaser under inkapslingen.

43,5 kubikmeter betong (100 ton) användes vid inkapslingen. När byggnaden var tätad fortsatte man med viss vattenpåföring via dimspikar i taket för att kyla ned brandgaserna.

Insatsen pågick i 14 dagar och avslutades med stöd av följande bedömningar:

  • ingen vattenpåföring de senaste tre dygnen
  • inga sättningar observerade
  • brandgastemperaturen stabiliserad sedan vattnet stängts av
  • omfattning av läckage av släckvatten från byggnaden stabiliserad
  • inget läckage av brandgaser som hotade allmänheten under de senaste tre dygnen
  • risken att byggnaden eller delar av den skulle kollapsa ansågs mycket liten.

När insatsen avslutades fick fastighetsägaren ett föreläggan​de som bland annat innebar ett nyttjandeförbud av byggnaden under sex månader, att tätheten och tryckavlastningen skulle upprätthållas under tiden för nyttjandeförbudet, att observation av rökutveckling samt mätning av syrehalt och temperatur skulle genomföras kontinuerligt och att utrustning för vattenbegjutning inte fick plockas bort.

Insatsen innebar många problem och utmaningar för räddningstjänsten, de största var släckning av branden och hantering av släckvattnet. I utredningen tas ett antal förslag upp om vilka stöd räddningstjänster kan behöva för att hantera en liknande brand. Förslagen återfinns härintill.

Byggnaden öppnades i november 2019 och rester av bränslekrosset lämpades ut till containrar för vidare undersökning om hur det ska destrueras. Räddningstjänsten var nöjd med de temperaturer som mättes vid öppningen.

ANNA ANDERSSON CARLIN

6 Erfarenheter

...om behov av stöd

Utredningen tar upp ett antal punkter som kan ge stöd till räddningstjänster vid liknande bränder:

  1. Beslutsstöd för hantering av kontaminerat spillvatten bör tas fram. Viktigt att det är förankrat hos både MSB och Naturvårdsverket.
  2. Se över behovet av nationella resurser för hantering av spillvatten, likt de som idag finns för skogsbrandssläckning och kemolyckor.
  3. Ett nationellt förberett nätverk där restvärdesledare kan nyttjas även i de fall försäkring saknas.
  4. Det kan vara värt att göra fler tester kring metoden inkapsling och andra torra metoder för att utröna hur väl de fungerar och vilka risker det finns med dem. Det är även värt att försöka ta reda på hur en konstruktion påverkas av en längre insats likt denna.
  5. Det bör undersökas och på ett lättöverskådligt sätt sammanställas vilka ämnen olika bränslen avger vid brand för att underlätta provtagning av spillvatten.
  6. Det bör ses över vilka ämnen som är rimliga att indikera i röken från en brand för att bedöma farlighet.

6 Erfarenheter

…från insatsen

Lärdomar lite mer direkt riktade till räddningstjänster:

  1. Indelningen av taket i ett koordinatsystem gav tydlighet och förhindrade missförstånd vid placering av dimspik.
  2. Vikten av förståelse mellan olika förvaltningar och deras roller.
  3. Stabsarbetet är viktigt vid större insatser och tär på räddningstjänstorganisationen. Kan vara nödvändigt att tidigt ta hjälp av andra räddningstjänster för att kunna upprätthålla staben.
  4. Kan vara svårt att veta när större insatser ska avslutas. Ett tillvägagångssätt kan vara att ta fram en lista med punkter som stödjer värdering av om de fyra kriterierna i LSO är uppfyllda.
  5. Viktigt att kompetens finns om hur spillvatten ska hanteras vid liknande händelser.
  6. Drönare kan vara ett effektivt hjälpmedel för att se rökspridning.

Den fullständiga utredningen 

blog comments powered by Disqus
Om tidningen

Tjugofyra7 bevakar utvecklingen inom MSBs ansvarsområden och ska stimulera till debatt i dessa frågor. Enbart Ledaren är att betrakta som MSBs officiella linje.

Kontakt
Redaktionen