Arkivet

Vill ha mer operativ träning

REVINGE Joakim Högström och Robin Lundh tar snart examen från SMO. Vad väntar då? – För många som går ut är framtiden oviss. Jag vill jobba som brandman och flyttar dit jag behöver för flytta för att få göra det, säger Joakim.

SMO-eleverna

Robin Lundh och Joakim Högström är snart färdiga med utbildningen i Revinge. De är medvetna om att jobben kanske inte finns runt hörnet, men ångrar inte att de valde SMO. För de tänker jobba som brandmän. Foto: Per Larsson.

 

Hösten 2003 startade den första utbildningen i Skydd mot olyckor (SMO).

Dess fördelar och nackdelar har sedan dess varit ett kontinuerligt diskussionsämne.

Tjugofyra7 träffade Joakim Högström, Örebro, och Robin Lundh, Skövde, som läser fjärde och sista terminen i Revinge.

Hur ser de på framtida möjligheter till jobb, och hur ser de på den utbildning de skaffat sig?

Båda vill ha jobb inom räddningstjänsten och är beredda att kämpa för det.

– Men vi är många som utbildas. 240 pumpas ut varje år och majoriteten går ut i arbetslöshet. Jag har träffat de som tog examen för fyra-fem år sedan och är arbetslösa än, säger Joakim.

 

Båda inser att det inte är lyckligt om tiden går utan att få jobb, nya studenter kommer ut med färskare kunskaper och konkurrerar om jobben. Samtidigt ångrar de inte studievalet. De vill ju bli brandmän.

– Det är viktigt att få sommarjobb för att skaffa erfarenhet. Om jag inte får det kan jag tänka mig att flytta till en liten håla och jobba som deltidsbrandman bara för att hålla kunskapen varm, säger Joakim.

– Jag har så starkt intresse att jag är beredd att vänta på rätt jobb, säger Robin.

Innan SMO fanns anställdes brandmän först och utbildades sedan. Nu har fler möjlighet att utbilda sig till yrket. På gott och ont anser Joakim och Robin.

– Jag tycker det är fel att bara betyg gäller som urval. Det borde vara någon form av personlig test, ett lämplighetstest, säger Robin.

 

Ett hinder för det är sannolikt att utbildningen är bredare och inte bara riktad mot brandmannayrket. Men för Joakim och Robin blir det mest kosmetika.

– När man vid skolstarten frågar hur många som vill bli brandman räcker alla upp handen. Och det finns ju ingen annan utbildning för det. Nu läser vi mycket annat som vi inte får användning av på bekostnad av operativ utbildning som alla elever vill ha mer av. Det är mycket fokus på säkerhetsarbete bakom skrivbordet, säger Joakim.

Behövs inte det också?

– Om man vill behålla det kan vi ges mer operativ träning på bekostnad av egen studietid. Har vi två dagar i veckan för egna studier använder de flesta bara en femtedel av den tiden.

– Utbildningen ger oss en bra grund men man blir som ett kombinationsverktyg, lite bra på allt men inte expert på något, säger Robin.

SMO-utbildningen ska få sin första rejäla översyn. Förutom önskemål om mer övningstid tycker Robin och Johan att mycket i utbildningen är bra, att kompetensen på lärarna rakt över är mycket bra.

 

En mer mallad examination med mindre risk för subjektiva bedömningar tycker de låter vettigt.  Betygsskalan i utbildningen är enbart godkänd eller icke godkänd. Robin och Joakim ser gärna en utökad betygsskala.

– Som det är i dag är det svårt att se skillnad på den som är mest ambitiös och den som bara hänger med, säger Robin.

– Det är svårt att misslyckas. Rent krasst, om man inte är väldigt dålig så klarar man examen. En större skala skulle sporra och det skulle inte gå att bara glida igenom som vissa gör, tycker Joakim.

 

Hur tror ni bilden av er SMO-elever är hos räddningstjänsterna?

– Jag tror den blir allt bättre, säger Robin.

– De är medvetna om att vi har bra kunskaper men tycker den operativa färdigheten blivit sämre, säger Joakim.

Själva ska de nu söka jobb. Och de konstaterar att det kan bli både tidskrävande och kostsamt om man gett sig katten på ett jobb som brandman och är beredd att söka jobb och genomföra tester över hela Sverige.

– Det vore mycket smidigare om de tester man ska genomföra kunde gälla hos alla, konstaterar Robin.