Arkivet

Viktigt förmedla enskildes ansvar

STOCKHOLM Nollvision mot bränder är bra, för bättre krisberedskap måste civil-militär samverkan utvecklas och sotningsmonopolet kan komma att försvinna. Det är synpunkter från försvarsminister Sten Tolgfors ger i den här intervjun.

Sten Tolgfors

Försvarsminister Sten Tolgfors har spridit information om brandsäkerhet i sitt eget grannskap och han tycker det är bra att MSB antagit en nollvision mot döda i bränder. Foto: Erik Mårtensson.


 

Ett telefonsamtal har försenat försvarsministern. Tiden rinner i väg. Intervjutiden som strax innan redan förkortats till en halvtimme känns snart obefintlig.

Men när Sten Tolgfors slagit sig till rätta i Chesterfieldfåtöljen i de pampiga lokalerna verkar han själv glömma tid och rum och frågar 45 minuter senare om det finns fler frågor.

 

Han pratar länge och engagerat kring varje fråga. Så länge att följdfrågor närmast blir omöjliga, vilket måhända är medvetet.

Men engagemanget finns där. Som när vi pratar om allmänhetens kunskap att skydda sig mot bränder. Tolgfors tar upp branden i Rinkeby och exempel ur sitt privata vardagsliv.

– Jag var i lekparken hemmavid när en brandbil kom förbi med sirenerna på. Det ledde till samtal bland föräldrarna i lekparken, och det fanns en osäkerhet om vad man själv ska göra för den egna säkerheten. Jag såg till att få fram lite material, bland annat serietidningar med information till barnen. Det är en viktig uppgift att förmedla vilket ansvar den enskilde har.

 

Men vi börjar intervjun i en annan ände.

Frågan om krisledande myndighet dyker upp ibland i debatten. Är den frågan helt nedlagd för regeringen, är det ansvarsprincipen som gäller rakt över?

– Visst är det så, det framgår också av propositionen. Ska man börja flytta ansvar skapar det oro hos myndigheter. Vårt ställningstagande bygger på att var och en har ansvar för sin verksamhet både i vardag och i kris, det ger bäst förutsättningar. Jag vill betona att det inte är aktuellt att ändra.

 

Regeringen har gett Statskontoret uppdraget att göra en myndighetsanalys av MSB. Som skäl anges ett ökat bedömningsunderlag för att utveckla styrningen av myndigheten. Vad menas med det?

– Jag är nöjd med den ändring vi gjorde, att bilda en ny myndighet. Men det är inget lätt arbete. Den här analysen är för att ge stöd i utveckling, ge stöd för själva verksamheten.

 

Har MSB blivit som du tänkt dig?

– Som jag sa tidigare är jag nöjd med ändringen. Och jag tycker MSB gör mycket bra, det är lite tråkigt att myndigheten inte får mer erkännande. Jag tänker exempelvis på insatsen i Haiti. MSB borde vara mer känt hos allmänheten.

 

MSB har antagit en nollvision mot döda i bostadsbränder. Är det bra med nollvisioner?

– Vad skulle målet annars vara? Vi har ett nordiskt samarbete i frågan, grannländerna har samma problem. Viktigt är att prioritera vissa målgrupper, i Sverige exempelvis äldreboenden. Jag var ofta i Rinkeby efter branden med sex döda, erfarenheten därifrån är att det är viktigt att kunskapen hos allmänheten ökar.

– Det finns all anledning att uppmärksamma problemet med bränder. Jag tycker man ska titta på allt. Hur frekventa är inspektionerna och vilken kvalité har de? Vi ser hur ofta skolor drabbas av bränder, hur ofta sker inspektion där? Tidigare handlade det om att höja kvalitén, nu handlar det även om att öka frekvensen.

 

Brandskyddskunskap som obligatoriskt ämne i skolan, är det ett alternativ?

– Det är ett viktigt inslag i skolan utan att vara ett skolämne. Viktigt är att intressera fler än räddningstjänsten för frågan.

 

Ska man inspektera enskildas förebyggande arbete, exempelvis hembesök för att kontrollera brandsäkerhet? Var går gränsen mellan att förebygga och den enskildes integritet?

– I offentliga lokaler tror jag på fler besök. Hos enskilda handlar det om att göra informationen tillgänglig. Informationsarbetet är viktigt.

 

Hur många fungerande brandvarnare har du hemma?

– Två-tre fungerande, det beror på om man räknar resebrandvarnare eller ej.

 

Sotningsmonopolet skulle avskaffas. Men för den som inte sotar själv och för all brandskyddskontroll kvarstår monopolet. Vill du avskaffa det?

– Det är en fråga vi tittar på, och jag kan säga att det finns en väg framåt.

 

Kvinnorna är få i räddningstjänsten. Är målet med 40 procent kvinnor realistiskt?

– Det är det enda uniformsyrket där det ser ut på det här sättet. Det har inte gått som vi hoppats med räddningstjänsten. Antagningssystemet till utbildning ser annorlunda och är helt inriktat på betyg i stället för lämplighetstest. Dessutom finns även hinder på vägen efter utbildningen då kommuner kan ha olika krav vid rekrytering. Det här är en fråga vi måste titta på och ha en dialog med berörda om.

 

MSB har i ett regeringsuppdrag lämnat förslag om försöksverksamhet med så kallade trygghetsstyrkor där räddningstjänst, polis och sjukvård samordnas. Hur ser du på det?

– Polis och sjukvård har sagt nej till förslaget. Men frågan är inte avgjord, den finns kvar i beredningen. Jag kan inte förekomma diskussionerna.

 

I högsta ledningarna av myndigheter och företag råder stor aningslöshet när det gäller informationssäkerhet, framhålls ibland från branschen. Kommentar?

– Man behöver inte längre invadera för att slå ut ett land. Det är en mycket viktig fråga och där har MSB ett växande ansvar.

 

Hur mycket av din tid ägnar du åt det civila respektive militära försvaret?

– Tror inte man kan säga så. Under min första tid bildades MSB och då gick all tid till det. Nu har vi haft försvarsreformen, och då har den krävt tid. Därutöver påverkas arbetet av vad som händer i världen. Efter jordbävningen i Haiti var det exempelvis civila frågor fullt ut.

 

Vilken fråga inom krisberedskapen anser du viktigast inom de närmaste åren?

– Det tror jag är att utveckla civil-militär samverkan. Hotbilderna är inte längre uppdelade civilt eller militärt, de går i varandra. Även i det internationella arbetet, där det är en tråkig trend med civila som dödas, tror jag på bredare ansatser. Det gäller att hitta hållbara samverkansformer.

 

Hur ser du på Rakels framtid?

– Det viktiga med Rakel är att öka anslutningsgraden eftersom nyttan blir större när fler använder systemet. Ökad anslutning är vägen framåt och ett viktigt uppdrag för MSB. Och det är viktigt att ha ett system som är krypterat och säkert. Rakel är en kraftfull förstärkning jämfört med läget innan.

 

En oljekatastrof i Östersjön anses som kanske största enskilda hotet mot Sverige. Har vi en fullgod beredskap för att skydda Sveriges kust?

– Kustbevakningen får nu en omfattande uppgradering av materiel med flera fartyg och övervakningsplan. Vi har förbättrat vår förmåga och kan hantera utsläpp upp till 10 000 ton på egen hand. Men inget land kring Östersjön kan klara ett stort oljeutsläpp ensam. Poängen är att vi ska förbereda att samarbeta med varandra. Fartyg kan gå på grund var som helst i Östersjön och påverka andra länder. Numera har vi gemensam övervakning av Östersjön, det hade vi inte för några få år sedan.

 

Regeringen vill att kommunerna ska förebygga mer för att förhindra naturolyckor. Samtidigt har statsbidragen sänkts från 80 till 60 procent. Hur ser du på det?

– Ansvaret ligger och måste ligga på kommunal nivå. Alla är rädda för klimatförändringar men vill samtidigt bo sjönära. Myndigheter ger stöd till karteringar och liknande, men det viktiga är att ansvaret måste ligga lokalt.

 

Men samtidigt som staten vill motivera kommunerna så blir moroten mindre?

– Motivet ligger i att om man inte tänker i förhand kommer mycket stora kostnader senare. Klimatförändringar kommer ställa stora krav i framtiden, inte minst på lokalpolitiker, eftersom konsekvenserna slår igenom fullkomligt.

TolgforsSten Tolgfors

Ålder: 45.
Familj:  sambo och, två barn.
Bor: villa i Örebro.
Bakgrund: fil kand i statskunskap. Konsulent Svenska Röda koret 88-89, ledamot moderata ungdomsförbundets förbundsstyrelse 90-95, ledamot kommunfullmäktige Örebro 91-94, sakkunnig på Försvarsdepartementet 92-93, riksdagsledamot 94-, ledamot moderaternas partistyrelse 02-, Handelsminister 06-07, Försvarsminister 07-.