Arkivet

Vädret är ingen lek

Vädret berör och intresserar oss alla. Prognoserna påverkar ofta våra beslut. Inte minst gäller det samhällets beredskap. Tjugofyra7 besökte SMHIs prognos- och varningstjänst, en viktig instans vid beredskapsplanering.

Gudrun och Simone, skyfall och översvämningar. Extremväder sägs bli vanligare.
När SMHI utfärdar en klass 2-varning innebär det ofta samverkanskonferenser med en rad myndigheter, både centrala och regionala. Väderprognosen inleder och är vägledande för åtgärder.

– Eftersom samverkanskonferenser är en väldigt viktig kanal så bemannar vi upp för att kunna delta och tydliggöra vår information. Initialt deltog SMHI på nationell nivå, men numera allt mer även i regionala konferenser, säger Fredrik Linde, enhetschef för prognos- och varningstjänsten.

När inträffar det? Vilken omfattning och intensitet? När nås kulmen? Vanliga och relevanta frågor konstaterar meteorologen Jonatan Carlsson.
– Vi bevakar väderutvecklingen kontinuerligt men i varningssituationer blir det mer jobb och vi vill serva, säger han.

För meteorologerna handlar varningarna i huvudsak om vind och nederbörd.
Grunden för både väderprognoser och varningar är observationer och prognosmodeller.

I dagsläget används i huvudsak fyra modeller som alla har olika egenskaper. En global modell och tre regionala, varav två samkörs med Norge. De regionala är mer detaljerade och uppdateras fyra gånger per dygn jämfört med den globala som uppdateras två gånger.

Jonatan Carlsson– Vi jämför modellerna och ser hur de stämmer överens med verkligheten i utgångsläget och med varandra. Utifrån det kan vi göra en bedömning av osäkerheterna i prognosen och även besluta om vi ska utfärda en varning. För ytterligare information om osäkerheterna körs 50 varianter av den globala modellen och bildar ett ensemblesystem. Sedan följer vi upp utvecklingen genom observationer för till exempel vind, tryck eller nederbörd, säger Jonatan Carlsson.

Prognoserna är oftast relativt säkra i början men osäkerheterna växer med prognostiden.
Hur vädret är i nuläget är en sak, hur det ska bli kan vara lite annorlunda.
– Vind är den parameter som generellt prognosticeras bäst. Handlar det om nederbörd blir det svårare. Skyfall och åska är svårast. De är lokala fenomen, svåra att placera på rätt ställe och kan dessutom komma så snabbt att man ibland inte hinner varna innan det är över. Vi behöver ofta varna för ett större område. Förra året hade vi en varning för Västra Götaland, där det var mycket åska och skyfall. Men plötsligt dök det upp även i Stockholmstrakten vilket inte fanns med i våra prognoser.

Hur prognoser för skyfall ska förmedlas diskuteras. Ibland visar underlagen tendenser, men det kan vara för tidigt och osäkert för att utfärda varning.
– Vi kollar på att ha något före klass 1-varning, en riskbedömning som används när osäkerheterna är stora. En annan fråga som diskuteras är varningarnas fasta kriterier. En klass 1-varning för till exempel snöfall ger kanske inte lika stora konsekvenser i norra Norrland som i Skåne. Vi kanske ska se mer på tänkbara regionala konsekvenser. Det är dock ett omfattande arbete som kommer ta tid.

Under stormen Simone varnade SMHI för oväder från Skåne till Göteborg. Förberedelser gjordes i Göteborg. Men Simone kom att bedarra någonstans runt Kungsbacka, fyra mil söderut, och SMHI fick kritik för att ha varnat i onödan. Det hade sannolikt blivit värre kritikstorm om Göteborg inte varnats och ovädret nått dit.

När varning utfärdas är observationer extra viktiga. Vind, nederbörd och temperatur kontrolleras vid mätstationer,

I samband med samverkanskonferenser efterfrågas ofta lokala förutsägelser.
Den meteorologiska modellen driver också modellen för oceanografiska beräkningar.

Robert OlssonOceanograferna varnar för högt eller lågt vattenstånd till havs. Under 2012 varnades vid 35 tillfällen, varav en klass 2-varning.
– Det är framförallt stormar som orsakar varningar. Men även lågt lufttryck påverkar, då höjs havsnivån. Och månen påverkar tidvattnet, säger Robert Olsson, gruppchef för oceanograferna.

Information om låg vattennivå är framförallt till för sjöfarten. Höjning i olika omfattning innebär varning på olika nivåer. Vanligast är det att västkusten drabbas.
– Ser vi att något är på gång ska vi varna från 30 ner till sex timmar innan. Vi informerar via mejl, gör varningsutskick till prenumeranter. Räddningstjänsten i Göteborg har stenkoll på vad olika vattennivåer kan få för konsekvenser.

Vintertid varnas även för nedisning. Fartyg kan få försämrad stabilitet och haverera.
SMHIs modeller används även av bland annat Kustbevakningen i en webblösning som bevakar oljeutsläpp.
– Med hjälp av våra modeller får de vind- och strömhastigheter för att se vart oljan tar vägen.

Arvika var inte förberett på översvämning 2000. Inte SMHI heller. Erfarenheterna innebar en kursändring för hydrologiska varningstjänsten som enkelt uttryckt blev mer operativ.

I samband med översvämningar i Ljungby och Värnamo 2004 gjordes 59 lokala prognoser, 14 flödesmätningar och tre scenarioberäkningar.

Sara-Sofia Asp– Några månader under sommaren har vi telefonen öppen dygnet runt, det är större risk för skyfall då, säger Sara-Sofia Asp, gruppchef för hydrologiska prognos- och varningstjänsten.

Annars blir man sällan tagna på sängen, höga flöden förvarnar sig själva kan man säga.
– När vi ser att något är på gång har vi täta kontakter med exempelvis kraftbolagen om hur det ser ut hos dem. De ger oss kompletterande underlag för specialprognoser. Och vakthavande hydrolog har kontinuerlig dialog med våra meteorologer. Det händer också att våra fälthydrologer i huset åker ut och gör extra mätningar.

Prognoser görs dagligen för cirka 37 000 delområden. I SMHIs grundnät finns cirka 300 mätstationer i olika vattendrag runt om i landet, varav cirka 100 externa. SMHIs modeller är kalibrerade på historiska data från mätstationerna.
– Fälthydrologer mäter vattenståndet, därefter omvandlas med hjälp av avbördningskurvor till flödesvärden. Uppmätta värden används som stöd och komplettering till prognosvärden.

De som drabbas av höga flöden vill veta hur mycket vatten som kommer, när kulmen är nådd.
– Vattendragets storlek har förstås betydelse. Om ett stort vattendrag fyllts på länge har inte regn i tio dagar så stor inverkan, för ett mindre vattendrag kan det få stora konsekvenser, säger hydrologen Henrik Spångmyr.

Sedan 2000 har stödet till samhällets beredskap blivit viktigare och vanligare, dialogen med kommuner, länsstyrelser, MSB, kraftbolag, vattenvårdsförbund är bra, tycker Sara-Sofia Asp.
– Vi försöker ge så mycket information vi kan. Men dialog behöver man alltid jobba med.
Hur ofta utfärdas varning för höga flöden?
– Kanske var tredje månad.

Varningstjänstens beredskap

  • SMHI har tjänsteman i beredskap (Tib) dygnet runt.
  • Meteorologer finns på plats dygnet runt. Dagtid två-tre personer i varningstjänsten, övrig tid en person.
  • Hydrologer och oceanografer har en vakthavande vardera i varningstjänsten med telefontid 07-20. Under övrig tid rings person i beredskap in av tib vid akutläge, inställelsetid tre timmar.
  • Vid klass 2-varning förstärks bemanningen och situationen bevakas kontinuerligt.
  • Ett 40-tal personer engagerade i beredskapstjänsten.

Varningsklasser

  • Klass 1 - väderutveckling väntas som innebär vissa risker för allmänheten och störningar för en del samhällsfunktioner.
  • Klass 2 - väderutveckling väntas som kan innebära fara för allmänheten, stora materiella skador och stora störningar i viktiga samhällsfunktioner. Allmänheten uppmanas att följa ny information på Internet, radio eller TV.
  • Klass 3 - mycket extremt väder väntas som kan innebära stor fara för allmänheten och mycket stora störningar i viktiga samhällsfunktioner. Allmänheten uppmanas att följa ny information på Internet, radio eller TV.