Arkivet

Länen i sex civil områden - myndigheter i beredskapssektorer

Sverige delas in i sex civilområden med utökat ansvar för sex länsstyrelser. Statliga myndigheter delas in i tio beredskapssektorer med ansvar för samhällsviktiga verksamheter.

Det är två huvuddrag i de förslag som utredningen om civilt försvar lämnat.

– Det är en strukturutredning och handlar framförallt om staten, hur statsförvaltningen ska organiseras för att ansvar, ledning och samordning ska göras tydligt, säger utredaren Barbro Holmberg.

Regionalt har samordning mellan civilt och militärt försvårats av att 21 länsstyrelser ska samarbeta med fyra försvarsområden.

Därför föreslås att landet delas in i sex civilområden med en civilområdeschef på en länsstyrelse i varje område (se separat fakta), samtidigt att försvaret får två nya områden och regionstaber.

– Vi har föreslagit att länsindelningen följer nuvarande sjukvårdsregioner.

Civilområdeschefernas uppgift blir i förslaget att hålla ihop planering, koordinering och samarbeta med försvaret.

– Vi föreslår också föreskriftsrätt gentemot övriga länsstyrelser i civilområdet.

På central nivå föreslås avveckling av de samverkansområden som statliga myndigheter medverkar i.

Myndigheterna delas i stället in i tio beredskapssektorer inom samhällsviktig verksamhet där varje sektor har en ansvarig myndighet (se separat fakta).

– Indelningen ska utgå ifrån vilka verksamheter som kommer bli särskilt viktiga att upprätthålla under höjd beredskap och krig. Samtidigt bedrivs väldigt mycket av samhällsviktig verksamhet av regioner, kommuner och näringsliv. För trovärdig planering måste de involveras i arbetet, det är sektorsansvariga myndighetens ansvar, säger Barbro Holmberg.

Utredningen föreslår en ny förordning, kallad beredskapsförordning, och myndigheternas ansvar delas in i tre nivåer.

  • Nivå 1: alla statliga myndigheter. Har grundläggande beredskapsansvar.
  • Nivå 2: Beredskapsmyndigheter. De som ansvarar för samhällsviktig verksamhet och ingår i de tio sektorerna. Ska kunna övergå i krigsorganisation.
  • Nivå 3: Myndigheter med ansvar för en beredskapssektor. Har inriktande och ledande roll. Motor som ser till att det byggs upp kapacitet inom sektorn för att hantera såväl nationella kriser som höjd beredskap.

– Myndigheter med sektorsansvar får en inriktande och ledande roll. De får föreskriftsrätt i förhållande till andra myndigheter i sektorn. Detta för att markera att ansvar och befogenheter går hand i hand.

Utöver de tio beredskapssektorerna föreslås fyra särskilda beredskapsområden: cybersäkerhet, migration, psykologiskt försvar, skola och förskola. Områden som är viktiga för beredskapssystemet som helhet, men inte gått att föreslå någon sektorsansvarig myndighet för.

– Det beror antingen på att området består av bara en myndighet, eller som cybersäkerhet att det handlar både om civila och militära myndigheter.

MSB föreslås ingå i två sektorer och området cybersäkerhet. Utöver det ska myndigheten ha en övergripande uppgift att hålla ihop planeringen för civilt försvar och sammanställa resursbehov som underlag för budgetprocesser.

Ansvaret för att hantera nationella kriser ska ligga hos de myndigheter som krisen berör, men MSB ska finnas som stöd i arbetet. Vid höjd beredskap ska MSB även vara ett stöd till regeringen.

– Vi har övervägt att ge MSB en mer ledande roll under höjd beredskap med mandat att styra andra myndigheter. Men stannat vid att så länge som regeringen kan fullfölja sina uppgifter så är det också regeringen som ger inriktning  och ledning av det civila försvaret. Men det kan vara ett allvarligt läge där regeringen vill delegera beslutsfattande till MSB, då avgörs MSB:s roll av regeringens behov av stöd.

MSB föreslås få i uppgift att bilda ett centralt beredskapsråd där sektorsansvariga myndigheter och civilområdeschefer ingår. Rådet blir övergripande för hela systemet och leds av MSB:s generaldirektör och Försvarsmaktens överbefälhavare.

Utredningen föreslår också en ny lag om kommuners och regioners beredskap. Där föreslås bland annat att:

  • det ska vara kommunstyrelsen som fullgör uppgiften som krisledningsnämnd, oavsett kris eller höjd beredskap
  • ökad enhetlighet i arbetet med krisberedskap och civilt försvar
  • begreppet extraordinära händelser ersätts av fredstids krissituationer.

– Det är i mycket en omstrukturering av nuvarande lag, men också en del påtagliga förändringar, säger Barbro Holmberg.

Inrikesminister Mikael Damberg konstaterar att utredningen ”Struktur för ökad motståndskraft” är viktig för det civila försvarets expansion.

– Jag har svårt att se hur den ska kunna genomföras utan att frågor om ansvar, ledning och samordning är klarlagt. Nu skickas utredningen på bred remiss. Min ambition är att besluta om ny struktur för ansvar och ledning inom det civila försvaret så snart som möjligt inom pågående försvarsbeslutsperiod.

Sex civilområden

Landets 21 länsstyrelser fördelas i sex civilområden.

Norra: Jämtland, Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland.
Civilområdeschef i Luleå.

Mellersta: Dalarna, Gävleborg, Uppsala, Södermanland, Västmanland, Örebro, Värmland.
Civilområdeschef i Örebro.

Västra: Västra götaland, Halland.
Civilområdeschef i Göteborg.

Östra: Stockholm, Gotland.
Civilområdeschef i Stockholm.

Sydöstra: Östergötland, Jönköping, Kalmar.
Civilområdeschef i Linköping.

Södra: Skåne, Kronoberg, Blekinge.
Civilområdeschef i Malmö.

Beredskaps-
sektorer

Ekonomisk säkerhet
Ansvar: Försäkringskassan.
Övriga: Arbetsförmedlingen, Pensionsmyndigheten, Skatteverket, Statens servicecenter.

Elektroniska kommunikationer och post
Ansvar: Post- och telestyrelsen.
Övriga: MSB, Trafikverket, Svenska kraftnät.

Energiförsörjning
Ansvar: Statens energimyndighet.
Övriga: Svenska kraftnät, Energimarknadsinspektionen.

Finansiella tjänster
Ansvar: Finansinspektionen.
Övriga: Riksgäldskontoret, Riksbanken adjungerad.

Försörjning av grunddata
Ansvar: Skatteverket.
Övriga: Lantmäteriet, Myndigheten för digital förvaltning, Bolagsverket, Försäkringskassan.

Hälsa vård och omsorg
Ansvar: Socialstyrelsen.
Övriga: Läkemedelsverket, Folkhälsomyndigheten, E-hälsomyndigheten.

Livsmedelsförsörjning och dricksvatten
Ansvar: Livsmedelsverket.
Övriga: Jordbruksverket, Naturvårdsverket, Statens veterinärmedicinska anstalt, länsstyrelserna.

Ordning och säkerhet
Ansvar: Polismyndigheten.
Övriga: Säkerhetspolisen, Åklagarmyndigheten, Tullverket, Kustbevakningen, Kriminalvården.

Räddningstjänst och skydd av civilbefolkningen
Ansvar: MSB.
Övriga: Polismyndigheten, Kustbevakningen, Sjöfartsverket, SMHI, Strålsäkerhetsmyndigheten, länsstyrelserna.

Transporter
Ansvar: Trafikverket.
Övriga: Sjöfartsverket, Transportstyrelsen, Luftfartsverket.

Läs också

MSB önskar större tydlighet hur sektorer samordnas