Arkivet

Omställningen – en ny kompetens

När samhället i början av pandemin fick brist på bland annat desinfektionsmedel, skyddsutrustning, ventilatorer och läkemedel kunde näringslivet snabbt ställa om sin produktion. – Det här är en ny kompetens som kan tas tillvara och vidareutvecklas, säger forskaren Joakim Netz vid Tekniska högskolan i Jönköping.

Under den första vågen av coronapandemin blev det tydligt att näringslivet kan ge viktiga bidrag till det civila försvaret vid en samhällskris. Detta är dock ett kunskapsområde som är svagt belyst sedan försörjningsberedskapens avveckling på 1990-talet. Därför finansierade MSB redan i inledningen av pandemin ett forskningsprojekt som skulle ta fram mer kunskap. Utförare var Tekniska högskolan i Jönköping.

Några exempel på företag som snabbt ställde om sin produktion, och som bidragit med sina erfarenheter i studien, är:

Hygien- och hälsobolaget Essity som ställde om sin tillverkning och tog fram 40 miljoner munskydd.
Getinge som gick från att producera 10 000 ventilatorer till 26 000 ventilatorer.
Absolut Company som med sin etanol bidrog till tillverkning av handsprit.
– I pandemins inledning fanns brist på till exempel skyddsutrustning. Vid en annan typ av kris kan det bli brist på helt andra varor. Eftersom vi inte alltid vet i förväg vilka varor som behövs är inte beredskapslager en universallösning. Företagen kan behöva bidra snabbt även vid en helt annan typ av kris, och just detta bör förberedas, säger Joakim Netz, som tillsammans med Mattias Axelson, forskare vid Handelshögskolan, är författare till slutrapporten av studien.

Joakim Netz är förvånad över hur snabbt det har gått för företagen att ställa om produktionen under pandemin. Normalt sett brukar det ta något år, oftast flera, att börja producera en ny produkt.
– Nu har vi sett hur det endast tagit företagen ett par veckor att ta fram nya prototyper och hur de inom ett par månader fått fram produkterna på marknaden. Slutsatsen är att vi kan göra det snabbt, trots att det krävs samarbeten mellan företag, samordning med myndigheter, säkerställning av komponenter från andra länder och så vidare. Det här är en ny kompetens som kan tas tillvara och vidareutvecklas innan den glöms bort.

Han beskriver det som ett givande och tagande, där myndigheter och företag i dialog behöver tänka på vad det är för kriser företagen kan drabbas av och som i sin tur påverkar samhället.
Joakim Netz nämner Suezkanalen och containerkrisen som exempel.
– Brist på containrar, globala värdekedjor som avbryts, ökade priser — vad innebär det för vår försörjningsberedskap och hur tränar vi för att bemöta konsekvenserna?

Annika Elmgart är vikarierande chef för avdelningen för krisberedskap och civilt försvar på MSB. Hon anser att denna kunskap passar väl in i MSB:s arbete med försörjningsberedskap vid kriser eftersom näringslivets roll är central i det arbetet.
– Vi planerar flera insatser riktade till näringslivet för att höja den gemensamma förmågan i den civila beredskapen. I dialog med representanter för företag och branschorganisationer tar vi fram utbildning, information, stöd och vägledning, säger hon.

Projektets slutrapport, Näringslivsbaserad motståndskraft: Lärdomar från pandemin för det civila försvaret, finns på MSB:s webbplats.

Läs mer:

Volvo: "Bättre att agera och be om ursäkt efteråt”