Arkivet

Ny riskbild för oljeolyckor till sjöss

I slutet av november lanserades en ny upplaga av riskbild för oljeolyckor till sjöss i Sverige, en kunskapsöversikt för Östersjön, Västerhavet och de stora sjöarna.

Sjöfarten i svenska vatten ökar i takt med att godstransporter läggs om till järnväg och sjötransport, som en del av regeringens godstransportstrategi.

– Inträffar olyckan nära kusten blir insatstiden kort. Det kan ofta bli svårt att förhindra att oljan når stränderna. Det tar normalt ett antal timmar innan statliga resurser anländer. Det gäller även i de stora sjöarna där vi tar mycket av vårt dricksvatten i Sverige, säger Sonja Dobo, samordnare för oljeskadeskydd på MSB.

Därför är det viktigt att alla regioner skapar ett första förband av resurser och kompetenser, så att man kan säkra skyddet av känsliga kuster tills förstärkningen anländer.

Nationell samverkansgrupp för oljeskadeskydd (NSO) presenterar i en ny rapport en övergripande bild av risker på ett nationellt plan, men riskbilden måste plockas ner till en regional och lokal kontext.

– Hur säkerställs att skyddsvärda områden inom kommunens geografiska ansvarsområde kan skyddas om det inträffar en fartygsolycka? Är de skyddsvärda områdena prioriterade och registrerade i länsstyrelsernas digitala miljöatlas så att de kan användas som beslutsunderlag i insatsen? Har man en uppdaterad oljeskyddsplan att utgå ifrån när olyckan inträffar? Den nya riskbilden är ett stöd i regionernas förberedande arbete som spänner över både sektors- och kommungränser.

Vissa av de nya och mer miljövänliga fartygsbränslena har visat sig vara svåra att bekämpa med befintlig utrustning. De kan även vara mer akut toxiska, därför blir det ännu viktigare för kommunal räddningstjänst att ha en nära samverkan med Kustbevakningen för att tillsammans planera för en koordinerad insats till sjöss och på strand. Riskbilden ger en överblick och beskriver schematiskt vilka olika bränslen som används i dag och vad man vet om den framtida utvecklingen.

Sonja Dobo säger att förmågan att hantera en oljeolycka bygger på vår förmåga till samverkan.

– Samtidigt är det en sällanhändelse och få kommuner ska förhoppningsvis behöva hantera en oljekatastrof i praktiken. Av den anledningen är det rimligt att kommuner går samman och regionaliserar sin beredskap. Det finns flera goda exempel på regionala oljeskyddsplaner där länsstyrelserna samordnar förmågan i länet, säger Sonja Dobo.

LÄS OCKSÅ