Arkivet

MSB vill ha 900 miljoner mer till civilt försvar

Kostnaden för ett modernt civilt försvar blir avsevärt dyrare än försvarsberedningen beräknat. Det framhåller MSB i skrivelsen "Så skapar vi motståndskraft" till regeringen.

– Det behövs en ordentlig satsning på civilt försvar, säger MSBs generaldirektör Dan Eliasson.

Det militära försvaret är inte starkt på egen hand. Ett fungerande totalförsvar kräver också ett starkt civilt försvar. Och därför måste finansieringarna gå hand i hand, har Eliasson framfört en längre tid.

– Vi behöver balans så att militärt och civilt försvar kan utvecklas parallellt, eftersom de är ömsesidigt förstärkande.

MSB redovisar ett utvecklingsbehov som uppgår till över 900 miljoner i kostnadsökning i slutet av perioden 2021-2025.

– Det är stora belopp för att vi ska kunna ta de utvecklingssprång som behövs inom hela MSBs ansvarsområde.

Skrivelsen till regeringen omfattar många åtgärder, några exempel på konkreta åtgärder:

  • Bygga alternativa, skyddade och mobila ledningsplatser och modernisera äldre, befintliga.
  • Fler nationella förstärkningsresurser, exempelvis för hantering av farliga ämnen
  • Förstärka kommunal räddningstjänst med personal och materiel, inrätta regionala räddnings- och undsättningsstyrkor. Exempelvis anser MSB att antalet utbildade per år inom grund- och vidareutbildning för kommunal räddningstjänst bör öka från 1 500 till 2 000.
  • Årliga ledningsövningar, en totalförsvarsövning 2025, samt utbildningar i totalförsvar.
  • Bred satsning på cybersäkerhet – exempelvis cybersäkerhetscentrum och att detektera och hantera it-incidenter.
  • Ett nytt system för företag viktiga inom totalförsvaret, nya samarbetsformer för att utveckla försörjningsberedskapen tillsammans med näringslivet.

20 andra myndigheter lämnar underlag till regeringen, samt att länsstyrelserna lämnar en gemensam redovisning av länsstyrelsernas och kommunernas behov.

MSB konstaterar att dokumenten sammantaget ger ett brett underlag för den försvarspolitiska inriktningen 2021–2025, och att kostnaderna i underlagen rejält kommer överstiga den uppskattning på 4,2 miljarder kronor som försvarsberedningen gjorde 2017.

– Samtidigt stärker satsningar på området beredskapen för fredstida kriser, till exempel skogsbränder och pandemier, och blir ytterligare ett argument för att öka tempot i arbetet, säger Dan Eliasson.

I MSBs budgetunderlag för åren 2021-2023 begärs en stegvis anslagsförstärkning som för 2023 landar på en ökning med 986 miljoner jämfört med årets tilldelning. Begärda medel innebär att totalsumman för alla anslag MSB disponerar skulle hamna på drygt 4,5 miljarder 2023. Stora delar kan kopplas till satsningar som tas upp i skrivelsen.

För MSBs förvaltningsanslag begärs en ökad tilldelning på 432 miljoner för krisberedskapsanslaget (2:4) 415 miljoner för 2023 jämfört med i år.

Utökningar som inte framkommer i skrivelsen om civilt försvar är:

  • 105 miljoner till kommuner för förebyggande åtgärder mot naturolyckor bör permanentas.
  • 47 miljoner mer till förstärkningsresurser vid skogsbränder, främst släcka bränder från luften.
  • 25 miljoner mer för att hantera internationella insatser.
  • 24 miljoner mer till civil konflikthantering, främst för att försvara europeisk och svensk säkerhet.

SATSNINGAR

De områden där MSB begär störst utökning av anslag för 2023 jämfört med årets anslag, i miljoner kronor.

  • Ledningsplatser 200
  • Utbildning räddningstjänst 130
  • Förebygga naturolyckor 105
  • Forskning och utveckling/ för krisberedskap o civilt försvar 100
  • Frivilliga försvarsorganisationer 80
  • Cybersäkerhetscenter 50
  • Förstärkningsresurser
  • Skogsbrand 47
  • Befolkningsskydd 45
  • Informationspåverkan/
    påverkanskampanjer 40