Arkivet

Resultat från forskning ska kunna omsättas

Nya kunskaper och höjd kompetens – för både akademi och praktiska användare. Det är målet för den forskning MSB finansierar.

– Vi vill vara med och trycka kunskapsfronten framåt, säger Per Sundström, enhetschef för kunskapsutveckling på MSB.

Sedan länge är fokus på behovsbaserad, eller tillämpad, forskning. Resultaten ska kunna omsättas, direkt eller indirekt.

– Vi gör det här för att hjälpa MSB att klara sitt uppdrag. Hur säkerställer man att målgrupperna, aktörer och utövare, får den kunskap de behöver, hjälp och insikter att göra sitt jobb bättre? Vill man jobba med kunskaps- och kompetensförsörjning är forskningen en del i det, säger Per Sundström.

Från att tidigare jobbat med öppna utlysningar pekade MSB i forskningsstrategin för 2014-2018 för första gången ut fem prioriterade områden. Ett sätt att mer strukturerat samla kunskap och tydligare tala om vad man vill.

– Vi tror träffsäkerheten blir större. Det ligger i vårt ansvar att ringa in vilka utmaningar som är viktigast. Tidigare öppnade vi upp hela området samhällsskydd och beredskap, och det är stort.

De fem prioriterade områdena är:

  • individens och allmänhetens säkerhet
  • skydd mot brand, olyckor och farliga ämnen
  • kontinuitet och resiliens i samhället
  • stärkt krisberedskap och civilt försvar
  • informationssäkerhet

Informationssäkerhet ökar i betydelse, har växt de senaste åren och är det största forskningsområdet. Individens och allmänhetens säkerhet är minst .

– Men det som karaktäriserar vårt område är att frågor ofta är tvärvetenskapliga. Man måste ofta lägga ihop olika discipliner för att förstå hur man behöver förändra sitt sätt att arbeta, eller vad du nu kan vara.

Nästan oavsett vilka utmaningar MSB som myndighet pratar om, så pågår det eller ska startas forskningssatsningar med koppling till dem, framhåller Per Sundström; allt från samhällsviktig verksamhet till våldsbejakande extremism.

– Och inte minst inom hela brandområdet. Där tycker vi att vi ligger väldigt rätt.

Forskningen ska i slutändan bidra till ett säkrare samhälle. Nyvunnen kunskap ska få fäste inom akademin, inom MSBs sakenheter och slutligen ut i samhällssystemet.

– Forskning verkar ofta indirekt, till andra forskare och experter. Men vi vill även att resultaten ska kunna användas mer eller mindre direkt. Det kan vara i processer, verktyg, sätt att arbeta på. Och ibland är forskningsresultaten så nära verksamheten att de kan användas direkt, säger Per Sundström.

Forskning kring brand i bostad har pågått en längre tid. Där finns det konkreta målet att minska antalet som dör i bränder varje år.

– Det handlar både om att förebygga och hantera, och den kunskapen kan användas nu. Ett exempel som väldigt tydligt gett påverkan är en forskning om bränder i tunnlar. Det gav omedelbar effekt genom en utbildning i taktik och metodik vid arbete under mark. Sånt måste vi få mer av, säger Björn Kerlin, kunskapsmäklare.

Forskningsprojekten är numera mer omfattande i tid. Många projekt är också tematiska, har ett övergripande tema med underområden. Flera projekt med koppling till varandra genomförs då samtidigt.

Mycket arbete görs innan man kommer till forskningsavtal. Berörda enheter vid MSB är inblandade när utlysningar görs och avtal ska skrivas, ett vetenskapligt råd ger sina synpunkter. Det handlar bland annat om tydlighet i inriktningar för att få in ansökningar som träffar rätt. Under forskningen finns projektuppföljare på aktuell enhet hos MSB som följer arbetet och tankar av resultat.

– Det är också för att hjälpa projektet, se till att man fortsatt är relevant och studerar rätt problem, säger Per Sundström.

MSB har krav på forskare att projekt ska kommuniceras. Det sker bland annat i populärversioner, med korta filminslag, på möten där forskarvärlden möter entreprenörer och praktiska användare.

– Forskarna medverkar med stort intresse. Vi vill också att de är tydliga med sina resultat och använder ett språk som är begripligt.

MSB är dessutom mottagare av forskning som når direkt ut till praktiska användare i form av utbildningen i Sandö och Revinge.

– Där sitter vi i guldsits eftersom vi har hela kedjan och styr över det själva. Att koppla kunskap från forskare till våra utbildningar är jätteviktigt och vi har börjat vandra den vägen, men det behövs lite tajtare samarbete, säger Björn Kerlin och fortsätter:

–Samtidigt är inte forskning att beställa en lösning, det görs på annat håll. Vi ska ta fram en mer framåtblickande syn som kan kombineras med det som våra sakenheter ser här och nu.

För att ta ett mer samlat grepp om kunskaps- och kompetenshöjning gjordes en organisationsförändring 2016, forskningsenheten blev en del i den nya enheten för kunskapsutveckling. Där ingår även utvärdering, analys, olycksutredning, lärande från olyckor och statistik.

– Visionen är att kunna presentera ett samlat besluts- och kunskapsunderlag till målgrupperna. De struntar högaktningsfullt i om det i botten är en studie, ett utvecklingsprojekt eller forskning; de vill ha de svar de behöver, säger Per Sundström.

Fakta/Forskning

  • MSB finansierar forskning som ska vara relevant för området samhällsskydd och beredskap. I första hand stöds tillämpad forskning, vilket innebär att den ska kunna komma till praktisk användning. Myndigheten bedriver ingen egen forskning.
  • De största utförarna är Försvarshögskolan, Foi, Mittuniversitetet och Lunds universitet.
  • Forskningsstrategin för 2014-2018 prioriterar fem områden, se artikel till vänster.
  • De flesta forskningsprojekten löper över fyra-fem år. Ett 40-tal är i gång samtidigt och ungefär tio avslutas varje år.
  • MSBs forskningsbudget för 2017 ligger på 115 miljoner. Därtill går 20 miljoner till studier. Pengarna tas från det så kallade Krisberedskapsanslaget (2:4).
  • MSB finansierar även flera forskningsmiljöer. Tre exempel är Cats vid Försvarshögskolan, Carer vid Linköpings universitet och Cencip vid Lunds universitet.
  • Forskningssamarbete finns nationellt med Brandforsk och internationellt med Nordforsk, Horisont 2020 (EU), USA och Kanada.