Arkivet

Villa återtände efter tre timmar

En brand i en villa startade i köket men begränsades till denna del av fastigheten. Tre och en halv timme senare, efter avslutat släckningsarbete, uppstod en ny brand, troligen på grund av återantändning. Byggnaden blev totalskadad.

villan som återtände

Skadorna blev omfattande sedan villan återtänt.

 

Villan var uppförd i ett plan för cirka 50 år sedan. Konstruktionen var av trä och utvändigt belagd med tegel. Invändiga vägg- och takytor var av tretex eller träpanel.

Vinden var öppen med takstolar av trä, isolering av sågspån samt 45 millimeters mineralull. Under hela byggnaden fanns ett murat källarplan.

 

Vid brandtillfället var en förälder och ett barn hemma i huset. De höll på att baka men befann sig tillfälligt i källaren då de uppmärksammade ett sprakande ljud från köket på våningen ovanför.

Föräldern försökte ta sig in men värmestrålningen från en brand vid spisen var för stark. Tillsammans utrymde de huset och ringde 112. Klockan var då 22.51.

 

Räddningstjänsten var på plats redan fem minuter senare och en rökdykargrupp fick snart branden under kontroll.

Rök- och värmeskador visade att branden varit mest intensiv vid en fritös som stod på spishällen. Fritösen lämpades ut i det fria tillsammans med sågspån, mineralull och diverse inredningsdetaljer.

 

Särskild noggrann undersökning gjordes i anslutning till den plats där en imkanal från köksfläkten passerade genom vindsbjälklaget. Med hjälp av räddningstjänstens IR-kamera uppmättes som mest en temperatur om 17 grader. Inga gnistor eller heta utrymmen kunde upptäckas.

Räddningsinsatsen avslutades vid midnatt. Blanketten ”Bevakning efter räddningsinsats” överlämnades och gicks igenom. Räddningsledaren informerade fastighetsägaren om dennes skyldighet att ”bevaka det som brunnit och även kontrollera vinden”.

 

Fastighetsägaren stannade kvar på platsen cirka 1,5 timmar. Under den tiden kontrollerades köket regelbundet samt även vinden och den frilagda imkanalen.

Varken synliga rök eller glödhärdar kunde upptäckas vid visuell kontroll eller enligt ”känn”-metoden. Ägaren lämnade platsen omkring klockan 01.30 och upplevde platsen som lugn. Strömmen var då påslagen i hela fastigheten med undantag för säkring till köket.

 

Klockan 03.29 upptäckte grannar hur det slog upp lågor från taket och ringde SOS Alarm.

Vid räddningstjänstens ankomst var en omfattande brand koncentrerad till vinden. Yttertaket var redan genombrunnet. I samråd med fastighetsägaren evakuerades vissa värdefulla inventarier tills arbetet måste avbrytas på grund av rasrisk.

 

Först klockan 10.40 var den nya branden helt bekämpad och räddningsledaren kunde åter överlämna bevakningsansvaret till fastighetsägaren och dennes försäkringsbolag.

 

Artikeln bygger på en rapport av Jan-Erik Forsén, Räddningstjänsten Mjölby.

Erfarenheter

  • Orsaken till den andra branden är sannolikt återantändning av glöder i sågspån eller annan brännbar isolering. Elfel kan dock inte helt uteslutas då strömförsörjningen fortfarande var påslagen.
  • Finfördelad sågspån eller kutterspån som legat i en vägg eller bjälklag i många år kan ha blivit rejält uttorkad. En yttre värmekälla kan snabbt ge en brand som inte genast blossar upp i lågor.
  • En pyrande brand i fibröst material är ofta svår att upptäcka såväl med värmekamera som vanlig handpåläggning. Arbetet kräver kunskap och framför allt stor erfarenhet.
  • En räddningsledare har rätt att överlämna ansvaret för bevakning av en brandplats till ägaren. Överlämnandet bör alltid vara skriftligt och helst i samförstånd med objektets försäkringsgivare.
  • Att överlåta ansvaret för en brandplats till ägaren eller annan person utan särskild kunskap om farorna innebär risk för återantändning. Det har olycksutredarprogrammet fått många exempel på under åren.