Arkivet

Tre dog - tomtebloss trolig orsak

Det var den 13 januari 2011. Den stora och tätvuxna julgranen, en så kallad kungsgran, stod fortfarande pyntad på sin plats i gillestugan hos det äldre paret i en Stockholmsförort.

 Julgranen som brunnit

Jan Tomtin med granen som brann i gillestugan. Foto: Per Norén

 

Där hade den stått sedan veckan före jul. Granen var både torr och lättantändlig. 
Den moderna suterrängvillan omfattade två våningsplan som stod i öppen förbindelse med varandra.

Gillestugan, där granen stod, fanns på nedre planet. En öppen trappa ledde upp till nästa våning och mynnade helt nära entrédörren på det övre planet. Denna var låst men kunde enkelt öppnas genom att vrida ett vanligt patentlåsvred.

 

I villan bodde ett äldre par, morfar (76) och mormor (71). Den aktuella dagen hade de inbjudit sin nioårige dotterson till en liten julgransplundring.

Mannen hade därför varit och hämtat pojken vid hans skola. På hemvägen stannade de vid en närbutik och köpte en del småsaker. Kvittot visar att klockan då var 16.26. Sannolikt var de hemma i bostaden igen fem minuter senare.

 

Vid 17-tiden observerade en granne att huset där mannen och kvinnan bodde såg ovanligt nedsläckt ut.

Trots att det var mörkt ute sedan länge syntes inget ljus någonstans från villan. En halvtimme senare konstaterade en förbipasserande att det slog ut små lågor runt den stängda och låsta entrédörren.

 

Räddningstjänsten larmades 17.28. Vid deras ankomst uppgav de närvarande att det troligen fanns människor kvar inne i byggnaden.

Rökdykarna bröt upp entrédörren och påträffade genast tre personer omedelbart innanför den. Återupplivning inleddes genast, tyvärr utan positivt resultat.

Branden i villan hade i stort sett självslocknat. Räddningstjänstens och polisens undersökning visar klart att branden startat i gillestugan och haft ett extremt snabbt förlopp.

 

Den nästan helt uppbrunna julgranen har uppenbarligen haft stor betydelse för värmeutvecklingen och spridit branden till träpanel i taket och på väggarna. Men efter att ha blossat upp mycket snabbt har branden övergått till att bli ventilationskontrollerad.

Bristen på syrerik luft har gjort att det bildats rök och tjära som har kondenserat på de svalare fönsterrutorna så att inget ljus kunde tränga ut. Branden hade även hunnit påverka elsystemet så att flera säkringar löst ut och fått delar av belysningen att slockna. Utifrån såg huset ut att vara helt mörklagt.

 

Exakt vad som startade branden i den torra julgranen har inte säkert kunnat fastställas. I gillestugan fanns såväl stearinljus som TV-apparat och andra möjliga tändkällor. De flesta har dock kunnat uteslutas. Det är klarlagt att TVn inte orsakade branden.

I anslutning till resterna av granen påträffades vid undersökningen metalltrådar från sex tomtebloss. Samtliga trådar var böjda till en krok vilket tyder på att de vid brandtillfället varit upphängda i granen.

Gnistorna från ett sprakande tomtebloss har en temperatur av mer än 1 000 grader celsius. Däremot är värmeenergin i de glödande järnfilspånen liten.

 

Erfarenheter från andra bränder samt från vetenskapliga experiment visar tydligt att en tillräckligt torr gran kan antändas på detta sätt.

I byggnaden fanns två brandvarnare. En satt i taket i en korridor omedelbart utanför gillestugan i suterrängplanet. Den andra satt i taket utanför ett sovrum i övre våningen.

Det är okänt om de fungerade vid brandtillfället. Dessutom fanns i byggnaden en vattenbrandsläckare med Light Water i anslutning till entrén.

 

Släckaren påträffades vid undersökningen i den övre delen av trappan. Säkringssprinten var borttagen och släckaren var till hälften tömd på släckmedel.

Storstockholms Brandförsvar har gjort två omfattande utredningar av den tragiska branden som krävde tre liv.

Dels gjordes en traditionell brandutredning av faktiska omständigheter, spridningsrisk med mera. Dels gjordes en fördjupad olycksundersökning med analyser händelseförloppet enligt bland annat STEP-metoden.

Därutöver har Enheten för lärande av olyckor vid MSB granskat denna och tidigare händelser i Sverige och utomlands där torra julgranar bidragit till allvarliga bränder.

 

Artikeln bygger på rapporter av Jan Tomtin, Per Norén , Georg Wiberg och Anders From, Storstockholms brandförsvar.

Erfarenheter

  • Torra julgranar ger ett extremt snabbt brandförlopp och hög effektutveckling under mycket kort tid. Brandeffekten verkar nå sin topp inom några tiotal sekunder efter antändning för att sedan snabbt avklinga om det inte finns mer brännbart material i närheten.
  • Brandförloppet har i flera fall varit så snabbt att utrymning eller släckning inte hunnit påbörjas.
  • Brandgasproduktionen verkar vara omfattande.
  • Torra julgranar och tomtebloss/levande ljus är ingen bra kombination.
  • Brandriskerna med torra julgranar verkar vara okända eller kraftigt underskattade bland allmänheten.

 

Relaterade artiklar