MSBs generaldirektör Helena Lindberg överlämnade slutrapporten "Ansvar, samverkan, handling -åtgärder för stärkt krisberedskap utifrån erfarenheterna från skogsbranden i Västmanland 2014" till inrikesminister Anders Ygeman på torsdagen (31 mars).

Rapporten bygger bland annat på 26 tidigare rapporter och utvärderingar och lämnar en rad förslag för att stärka krisberedskapen.

Regeringen får åtta direkta förslag om åtgärder. Det tyngsta förslaget är att se över vem som ska ha ansvaret för den räddningstjänst som i dag är kommunal.

Helena Lindberg– Vad är problemet kanske ni undrar. Det finns ett antal frågetecken, sade Helena Lindberg vid överlämningen.

Några av frågetecknen hon nämnde var:

Fungerar målstyrningen av räddningstjänsten? Hur ser vi generellt på kommunernas roll inom trygghet och säkerhet? Hur bör kommunernas olika förutsättningar hanteras? Vilka krav bör ställas på förmåga och beredskap att genomföra räddningsinsatser? Vilka krav bör ställas på samverkan och samarbete? Behövs minimikrav på organisationernas storlek? Är det självklart att kommunen ska vara huvudman?

Ett annat övergripande förslag är en förändring av de grundläggande principerna för samhällets krisberedskap.

Utredningen har letts av Jan Wisén och Anna Johansson, MSB.

Åtta förslag till regeringen

1
  • Förändra de grundläggande principer för samhällets krisberedskap så att de tar sikte på ansvar, samverkan och handling. Principerna likhet och närhet bör inte längre vara grundläggande.

– Vi tror vi måste förändra principerna. En kris hanteras inte bara av den som är närmast händelsen, aktörer på alla nivåer behöver agera samtidigt. Ansvarsprincipen är fortsatt viktig. Den inrymmer samverkan, men vi vill lyfta ur samverkan så det blir en egen princip. Och vi ser tydligt ett behov av en princip som signalerar att det är bättre att agera än att vara passiv – handlingsprincipen, säger Helena Lindberg.

2
  • Ge en länsstyrelse uppdraget att tillsammans med övriga länsstyrelser och med stöd av MSB, harmonisera länsstyrelsernas arbetsformer vid kriser. Syftet är en tillfredsställande nivå på krishanteringsförmågan på regional nivå, underlätta samverkan mellan länsstyrelser och mellan länsstyrelser och andra myndigheter. Länsstyrelsernas utövande av geografiskt områdesansvar bör bli mer enhetligt.

– Både under skogsbranden och hanteringen av flyktingsituationen har vi sett att länsstyrelserna jobbar olika och tolkar sin roll olika. Det här behöver förändras och ensas så vi får en likartad tillämpning av det geografiska områdesansvaret på regional nivå.

3
  • MSB ges ett tydligare mandat att effektivt använda förstärkningsresurser. MSB bör på nationell nivå få prioritera förstärkningsresurser som ställs till förfogande av andra myndigheter eller länder.

–Om två länsstyrelser eller två räddningsledare i olika län ropar efter samma förstärkningsresurs bör MSB ha ett skarpt mandat att döma av vem som bör få den.

4
  • Föreslå riksdagen att inrätta ett operativt anslag för att finansiera merkostnader vid offentliga aktörers åtgärder under olyckor och kriser.

– Bakgrunden är att vi sett att vissa frågor riskerar falla mellan stolarna och vissa stödinsatser orimligt kostsamma för enskilda myndigheter. Ett operativt anslag skulle kunna lösa upp knutar, och få krishanteringen att fungera smidigare.

5
  • Markera vikten av att myndigheter i större utsträckning beaktar krisberedskapens och totalförsvarets behov när de anskaffar, utvecklar och avvecklar resurser.

– Exempelvis helikoptrar som relativt enkelt kan utrustas med en krok för att kunna användas vid skogsbrandssläckning

6
  • Utred hur tillgången till geografiska data och stöd och gemensamma sätt att använda dem kan utvecklas.

– Geografisk information och tjänster som utnyttjar sådan blir allt viktigare. Här såg vi ganska tydliga brister och utvecklingsbehov i samband med skogsbranden. Vi föreslår en utredning där tillgång till geodata och geostöd samt ett gemensamt sätt att använda dessa kan utvecklas

7
  • Utred frågor om styrning, organisationsformer och huvudmannaskap inom området skydd mot olyckor, med inriktning kommunal räddningstjänst.

– Det mest omfattande av våra förslag. Kommunal räddningstjänstorganisation kan se ut på många olika sätt. Vi tror det behövs förändringar och förtydliganden i styrningen. Det här är ett utredningsarbete som kommer att ta lång tid.

8
  • Utred skyndsamt vilken reglering som behövs för ledning av räddningsinsatser, med syfte att få regler som är mer flexibla och bättre anpassade till behoven vid omfattande räddningsinsatser.

– Regleringen av räddningsledning har stora brister, förenklat uttryckt är lagen inte skriven för den här sortens storskaliga och komplexa insatser. Det behöver rättas till. Vi föreslår att regeringen skyndsamt och i särskild ordning bör låta utreda vilken reglering som behövs för ledning av räddningsinsatser med fokus på att reglerna ska bli mer flexibla och bättre anpassade till behoven vid omfattande räddningsinsatser.

 

MSB bör ta tydligare roll

MSB konstaterar för egen del att den genomförda utredningen och erfarenheter från tidigare händelser visar ett generellt behov av att myndigheten tar en tydligare roll i att stödja, samordna och följa upp arbetet inom skydd mot olyckor och krisberedskap.

MSB anser det därför särskilt viktigt att följande vidareutvecklas:

  • gemensamt sätt att samverka och leda vid kriser – mot ett nationellt system
  • nationella förstärkningsresurser inom områdena stöd till samverkan och ledning, räddningsledning, geostöd och Rakelstöd
  • övningsverksamheten utifrån brister som identifierats
  • övrigt stöd inom området skydd mot olyckor, bland annat utbildningsverksamheten