Den här webbplatsen använder cookies för att ge dig en så bra upplevelse som möjligt. Genom att klicka på "Jag förstår" samtycker du till att cookies används. Jag förstår, stäng

Utveckling och mer enhetligt             - satsning på civilt försvar

Utbildning i krisberedskap och civilt försvar kan utvecklas och bli mer enhetlig.
MSB bör ta en större stödjande och samordnande roll.
Det föreslås i den utredning som MSB genomfört.

Publicerad: 2017-03-09
Ett syfte med översynen av utbildning inom krisberedskap och civilt försvar är att den ska bli mer enhetlig. Foto: JOHAN EKLUND

Petter Nelin- Ska tio länsstyrelser genomföra samma typ av utbildning är det bra om det finns ett gemensamt utbildningsmaterial. Det finns det inte i majoriteten av fallen, säger Petter Nelin, projektledare för MSBs utredning.

De data som samlats in från utbildningar inom krisberedskap och civilt försvar som länsstyrelserna genomför visar att de flesta sker i egen regi eller med andra länsstyrelser. Det är ofta utbildningar man tagit fram själva.

Med ett samordnande stöd ser MSB att det kan ge mer och enhetligare utbildning.

– Vi vänder oss i första hand till de som har ansvar för att egen personal är utbildad. Kommunerna har ett sånt ansvar. Vad kan MSB hjälpa till med för att de ska kunna ta det ansvaret?  Kanske är det utbildningsmaterial. En uppgift kan också vara att sprida goda exempel. Om en grupp kommuner tagit fram en bra utbildning kan vi hjälpa till att sprida den.

MSB genomför årligen runt 30 utbildningar inom krisberedskap och civilt försvar, ungefär lika många som inom skydd mot olyckor. Men sett till antalet utbildningsdagar är det fem-tio procent av utbildningsverksamheten i både tid och pengar.

Hur många utbildningar som genomförs totalt i landet saknas det en fullständig bild av.

Avsikten med utredningen är inte att MSB ska satsa mer på egna utbildningar.

– MSB kan inte på egen hand möta samhällets behov, det har vi inte resurser till. Det finns många aktörer med resurser på området som Försvarshögskolan, högskolor och universitet. MSBs breda roll bör vara att stödja systemet, och inte utifrån vår roll som utbildare utan som samordnare, säger Petter Nelin och fortsätter:

– Vår utgångspunkt i utredningen har varit att föreslå hur utbildningen kan användas på bästa sätt och sammanföras med andra verktyg som övningar, handböcker och krisberedskapsanslag.

MSB har ganska många möjligheter att stödja utbildningssystemet, konstaterar Petter Nelin. Det första förslaget är kunskapsstyrning ur ett helhetsperspektiv. Utbildning, övning, handböcker, vägledningar bör användas samlat.

Andra medel för styrning är regler och ekonomi.

– Vi har exempelvis kommunöverenskommelsen där det specificeras hur bidragen ska användas. Där kan specificeras hur man bör använda utbildningen och vad man får pengar för att jobba med.

Petter Nelins tro är att utredningens förslag uppskattas runt om i landet.

– Jag uppfattar att det är precis vad externa aktörer efterfrågar. Man vill att MSB ska göra mycket, så är det alltid. Men det finns en stark vilja hos aktörerna att bedriva utbildning nära sig själva, antingen i egen regi eller med stöd av andra. Och de vill ha stöd i att ge rätt utbildning inom rätt område.

I de träffar som genomfördes under 2016 uppskattades också en tätare dialog med MSB.

– När det gäller utbildning har vi en tät dialog inom området skydd mot olyckor, men så har det inte varit inom krisberedskap och civilt försvar.

Det är ett brett utbildningsspektra som ska samordnas, allt från enklare utbildningsstöd där material används efter eget behov till högskolekurser. Ett förslag i utredningen är att ta fram färdiga utbildningsblock som kan bli en del av en större utbildning.

– Man kan tänka sig att Socialstyrelsen, Polisen och MSB gemensamt tar fram ett block som kan användas i grundutbildningar. Då sprids samma utbildning i hela landet. Från vårt perspektiv ser jag inga begränsningar i hur vi ska tänka i framtiden. Men aktörer bör samarbeta för att möta behoven, inte sitta var och en på sin kammare.

Befintliga forum bör också i högre grad användas för att diskutera utbildningen, anser Petter Nelin. Rakel-dagen är ett bra exempel.

För MSB är utbildning inom krisberedskap och civilt försvar en fråga för hela myndigheten, konstateras det.

– Tar vi fram en utbildning berör det hela myndigheten. Det bör bli tydligt i hela myndigheten vilka utbildningar MSB ska erbjuda, hur de ska erbjudas och till vem. Vi måste ha utbildningar som målgrupperna vill ha och prissätta så de är beredda att gå dem.

Ett antal arbetsmöten genomfördes under utredningens gång, både externa och interna. Intresset har varit stort, tycker Petter Nelin.

– Det har i myndigheten varit ett enormt engagemang och stor samarbetsvilja, vilket varit väldigt roligt.

Utredningen lämnades över till Cecilia Looström, avdelningschef för utveckling av beredskap, i slutet av december. Utredningens förslag är att det under 2017 tas fram en plan för genomförande där representanter från alla delar av MSB medverkar.

– Vi bör under året identifiera vad vi ska gå vidare med. Se över vad som kan genomföras snabbt och vad som tar längre tid och därefter anta ett långsiktigt perspektiv. Hela genomförandet tar tid, flera år.


Fotnot: Kommunöverenskommelsen innebär ett ekonomiskt stöd från staten till kommunerna och samtidigt krav på vilka åtgärder kommuner ska säkerställa inom krisberedskapen. Överenskommelsen följer riksdagens mandatperiod.

PER LARSSON
blog comments powered by Disqus
Om tidningen

Tjugofyra7 bevakar utvecklingen inom MSBs ansvarsområden och ska stimulera till debatt i dessa frågor. Enbart Ledaren är att betrakta som MSBs officiella linje.

Kontakt
Redaktionen