Lars-Göran Uddholm– Det som sägs är bra. MSB har gjort bra observationer av var det brister, men det mesta är sånt vi pratat om i olika sammanhang efter tidigare händelser. Ska vi nå en reell förändring krävs att vi gör något vi aldrig tidigare har gjort.

Han säger att nu måste MSB sätta ner foten, det får inte vara fritt valt arbete att implementera Gemensamma grunder, säger Lars-Göran Uddholm.

– Flyktingsituationen påminner om skogsbranden. Man blir mer och mer chokad och förstår inte det krävs ett annorlunda arbetssätt för att lösa arbetsuppgiften. Det kommer att hända igen.

Lars-Göran Uddholm tror inte på ändrat huvudmannaskap.

– Jag tycker att kommunerna ska ha det här uppdraget, däremot ska man inte vara så flat när det gäller att kräva av kommunerna att de ska samverka och verkligen visa att de kan det.

 

Göran CederholmGöran Cederholm, räddningschef i Sala tycker att förslagen är bra. Han är positiv till att MSB får ett operativt anslag. Ekonomin kommer man aldrig undan.

– Jag erkände utan att darra på manchetten att när jag på fredag morgon fick försvarsmaktens helikopter som hade fyra gånger så stor balja, då avbeställde jag den lilla helikopter som jag bokade redan på torsdagsnatten för att den kostade pengar som jag inte budgeterat. Om jag vetat vart det skulle ta vägen hade jag naturligtvis inte skickat hem den. Det finns en ekonomisk aspekt i det här och det skulle ett operativt anslag till viss del kunna överbrygga.

Även om spåren från polisens omorganisation förskräcker är han positiv till en översyn av huvudmannaskapet.

– Varför inte? Om räddningstjänst hade varit ett statligt ansvar hade ekonomin kunnat fördelas så att även den resurssvaga kommunen fått en räddningstjänst som är anpassad till riskbilden och inte ekonomin. Det är bra med en översyn, den kan ju komma fram till att det är bra som det är.

En sak skulle han gärna sett att det tagits upp.

– Att man på MSBs webbplats kan hitta en lista över certifierade helikopterföretag i landet. Prioritera resurser en sak, men viktigt är också att veta var resurserna finns. En gång i tiden hade vi en riksresurslista och MSB skulle kunna ta fram en kvalitetssäkrad lista över privata helikopterföretag. Bara för att jag har en helikopter med en bytta på 500 liter är det inte säkert att jag gör någon nytta.


Åke Broman– Jag tycker utredningen och förslagen är bra. Vi ska tåla en granskning och huvudmannaskapet spelar kanske ingen större roll. Det viktiga är att räddningstjänsten är likvärdig i landet och att den fungerar bra, säger Åke Broman, förbundsdirektör Mälardalens brand och räddningsförbund.

Han är kritisk till att mycket av det MSB vill uppnå ska ske genom samverkan och delat ansvar.

– Min uppfattning är att delat ansvar är inget ansvar alls. Till exempel att öva tillsammans. För att inte en enskild räddningstjänst skall behöva dra det tyngsta lasset för att få till samverkansövningar med andra myndigheter, borde MSB ha ett koncept som kan köras i alla län utan större lokal planeringsinsats och med MSB eller länsstyrelsen som genomförare. Sen att samverkande myndigheter verkligen måste prioritera närvaron.

Han är medveten om att det pågår en stor utbildningsutredning inom MSB men saknar ändå utbildningsfrågan. Han efterlyser en grundlig utredning av SMO-utbildningen (Skydd mot olyckor) och huvudmannaskapet även för den.

– Vi är oerhört missnöjda med den. Och det handlar inte om en eller två skolor och distans, utan överhuvudtaget: vad ska utbildningen vara till för? Ska den verkligen ligga på MSB utan istället in i det vanliga utbildningssystemet? Vi anser att utbildningen producerar kunskaper som vi inte har så stor nytta av och istället ger stora kunskapsluckor för den normala brandmannarollen, där också rollen som tillsynare i det förebyggande arbetet ingår. De här frågorna berörs inte.


Ingela Regnell– Vi tycker att både utredningen och förslagen är bra, säger Ingela Regnell, beredskapsdirektör på länsstyrelsen i Västmanland.

Däremot tycker hon inte att en länsstyrelse skulle pekats ut för uppdraget att titta över geografiskt områdesansvar. Det ansvaret skulle MSB tagit.

– Jag hoppas att regeringen tar alla förslagen till sig och det blir verkstad. Det är bra med operativt anslag, det behövs. En sak som diskuterades väldigt tidigt i samband med skogsbranden var: vem betalar? I en allvarlig situation får inte såna överväganden förekomma.

Att huvudmannaskapet utreds är bra och det kan ju landa i att den nuvarande modellen är bra.

– Det skrivs mycket om att se över det regionala geografiska områdesansvaret. Vi hade gärna sett att man även tittar över både det kommunala och nationella geografiska områdesansvaret. Är det rimligt att det ställs samma krav på förmåga på Norberg och Skinnskatteberg som till exempel Stockholm stad och Västerås?


Jenny Deschamps-Berger– Principerna lyfts upp för mycket i förhållande till de författningar som finns. Jag tycker man ska säga att svensk krisberedskap bygger på de nya förordningar som ersätter krisberedskapsförordningen, Lagen om skydd mot olyckor, Lagen om extraordinära händelser och lagen om totalförsvar och sedan, underordnat detta kommer principerna. Jag tycker att man vänder på det, säger Jenny Deschamps-Berger, Försvarshögskolan.

Problemet med att betona ansvarsprinciperna som det gjorts hittills är att de får ett egenvärde för några aktörer.

– Ansvarsprincipen är självklar utifrån den förvaltningsmodell vi har. Vi har självständiga myndigheter, det är ingen som kommer och tar över och vi har inga undantagstillstånd. Handlingsprincipen är intressant eftersom den uppmuntrar till initiativ även om man inte har allt klart för sig. Det ska bli väldigt intressant att se hur den tolkas i systemet.

Hon tycker det är bra att man tar upp frågan om huvudmannaskapet.

– MSB har höga ambitioner och jag hoppas att systemet orkar med diskussionerna och att MSB orkar dra. Att koppla ihop regelverken med totalförsvar och höjd beredskap kan bli en enorm utmaning de kommande åren.


Aud Sjökvist– Det enda jag hyste någon större oro för när jag fick lämna uppdraget var att MSB inte skulle komma med några förslag som berörde den egna myndigheten och där saknar jag lite självrannsakan. Jag hade sannolikt kommit fram till att man skulle göra en översyn av om MSB uppnått målen som var syftet med sammanslagningen av de tre myndigheterna, säger Aud Sjökvist.

Hon tycker att rapporten innehåller många bra förslag men har också invändningar.

– Jag hade velat se en ordentlig genomgång av lagstiftningen för att se om den behöver vässas till och införliva principerna i lagstiftningen. Principerna ska bara vara vägledande för hur man utformar en lagstiftning, de ska inte ha ett eget liv som de har inom det här området.

Aud Sjökvist ifrågasätter om det är rimligt med små kommuner. Vilka krav kan man ställa på räddningstjänsten i de små kommunerna som var aktuella under branden?

– Det är en väldigt ambitiös rapport men blir lite fundersam när jag läser på ett ställe att alla förslagen varken är tids- eller prissatta. Det är det största bristen, för det här kommer att kosta och inget man kan räkna med att myndigheterna ska klara inom de vanliga ramarna.

Åsa ErikssonÅsa Eriksson, kommunalråd i Norberg är positiv till alla MSBs förslag men har två farhågor.

– Dels att väldigt mycket av det här visste vi redan innan utan att ha genomfört det och har en farhåga att det blir så igen, att vi vet vad som behöver göras men vi genomför det inte.
– Dels saknade jag under skogsbranden någon som sade att nu är det här inte en vanlig olycka, nu är det en nationell kris – vem har det mandatet? Det var väldigt otydligt och vi famlade i flera dagar innan alla räddningstjänster och alla kommunledningar sa att nu måste länsstyrelsen ta över.

– Då var det klart att nu gäller inte vanliga regelverket och vanliga plånboken för fem dygn senare kom MSB och berättade för oss hur det ordinarie regelverket för ersättning av kostnader fungerar och det funkade ju inte i det här läget.

Hon har inget emot det huvudmannaskapet ses över.

– Vi har upptäckt att vi uppenbarligen inte klarar det här på egen hand i alla lägen och då är det väl bra om man tittar på om det kan göras på något annat sätt. Inte så att det per automatik blir bättre för att det är statligt, men jag tycker att man åtminstone ska kunna garantera våra medborgare en större likvärdighet i de här frågorna.


Max Ekberg– Det är ett gediget analysarbete och vi instämmer med huvuddelen av förslagen som känns både genomtänkta och bra, säger Max Ekberg, Sveriges kommuner och landsting (SKL).

– Sen kan vi tycka att det är ett ganska starkt fokus på räddningstjänst och operativ hantering och att det inte tas ett lika stort grepp på krisberedskap generellt.

Enligt SKL saknas en genomtänkt styrmodell för krisberedskapssystemet.

–Vi tycker att en översyn av styrning, uppföljning och finansiering av krisberedskap hade varit välkommet. Det förs ett resonemang om att regler i lagen om extraordinära händelser (LEH) skulle kunna få ett bättre genomslag om de integrerades i kommunallagen och om harmonisering mellan LEH och krisberedskapsförordningen, men det syns inte i förslagen.

SKL välkomnar översynen av området skydd mot olyckor och styrningen där.

– Däremot oroas vi över att man även slänger in huvudmannaskapet. Det är värdefullt att kommunens räddningstjänst finns i lokalsamhället. Bemanningen löses på en lokal nivå och bygger på ett lokalt förankrat huvudmannaskap.