Porträtt Sara Hedrenius, Röda korset– Det moderna krisstödet säger att uttrycka tidiga reaktioner kan skada och det är tvärt emot vad vi tidigare har antagit, säger Sara Hedrenius, Röda korset.

Sara Hedrenius är överlevare från Estonia-katastrofen och vet att efterspelet påverkar.

– I stället för att lyssna på de anhöriga tillsatte man efter Estonia ett etiskt råd. Det skulle inte varit möjligt idag, idag lyssnar man på de anhöriga.

Krisstöd relateras ofta till storskaliga händelser men oavsett storlek på händelse är människors behov lika. En av de största riskerna med en katastrof är att medborgarna förlorar förtroendet för samhället. 2009 avslöjades att kommunikationsdirektören förskingrat stora summor från Cancerfonden och Röda korset.

– Vår organisation tappade enormt i förtroende. Vi tvingades säga upp halva personalen men det värsta var att vi inte kunde göra vad vi tänkt oss. Förlorat förtroende innebär att man inte kan ha nära relationer med andra människor.

Den viktigaste åtgärden efter en traumatisk händelse är att dämpa människors stress. Tidiga frågor ökar stressen. Man ska fokusera på och stärka det som fungerar. Modernt krisstöd bygger på fem principer som fungerar både på individ- och samhällsnivå. Främja lugn, trygghet, samhörighet, tillit och hopp.

– Det finns myter om krisstöd och olika faser och att man förväntas reagera på ett visst sätt beroende på vilken fas man befinner sig i. Nu avråder man från debriefing eftersom det är skadligt att tidigt prata om det som hänt. Det kan vara bra för vissa, men eftersom vi vet att det kan skada människor ska vi inte göra det, säger Sara Hedrenius.