Den här webbplatsen använder cookies för att ge dig en så bra upplevelse som möjligt. Genom att klicka på "Jag förstår" samtycker du till att cookies används. Jag förstår, stäng

Sju kommuner jobbar operativt gemensamt

Behöver Sverige större räddningstjänster för att klara svåra påfrestningar?
I Östergötland har sju kommuner gemensam operativ organisation för att bli resursstarkare.

Publicerad: 2015-06-01
Ulf Waltersson, inre befäl på räddningscentralen, börjar varje skift med en videokonferens där man går igenom vilka resurser som finns för dagen. Foto: Per Larsson

Finland har drastiskt minskat antalet räddningstjänster. Samma arbete pågår i Danmark och Norge.

Efter skogsbranden i Västmanland aktualiserades frågan om liknande förändringar i Sverige.
– Vår förändring var då redan på gång, skogsbranden bara bekräftade behovet, säger Jan Eriksson, räddningschef i Motala-Vadstena.

Även om Sverige inte tagit något helhetsgrepp pekar trenden sedan många år sakta men säkert mot färre och större räddningstjänster, främst genom bildandet av kommunalförbund.

I Östergötland växte Räddningstjänsten Östra Götaland från två till fem kommuner vid årsskiftet, därtill har förbundet och Motala-Vadstena skrivit avtal om gemensam operativ utryckningsorganisation där gränser mellan sju kommuner och 370 000 invånare suddats ut.

– Jag tycker det är riktigt bra. Ledning och styrning av sju kommuner sker från ett ställe och det större perspektivet är viktigt. Vi har en samlad bild av resurserna och hur de ska fördelas rätt. Vi kan säkra beredskapen för ytterligare händelser, säger Håkan Dahm, förbundsdirektör i Östra Götaland.

Avtalet innebär att det inom samverkansområdet, med i grunden gemensam teknik och totalt 25 stationer, alltid finns räddningschef och insatschef i beredskap. På Lambohovs station i Linköping finns alltid ett inre befäl och en ledningsoperatör som navet i beredskapsorganisationen.

– Vi blir snabbare och effektivare, får möjlighet till mer professionell ledning. Skydd och trygghet ökar men vi sparar ändå pengar. Synd att en del kommuner står utanför, säger Jan Eriksson.

För hans två kommuner kostar avtalet cirka 50 000 extra om året i driftskostnad, men på köpet får man ständig tillgång till inre befäl och insatschef.

Större organisationer behövs för att kunna hantera större händelser, det är Eriksson och Dahm överens om.

– Det operativa behovet är tveklöst. Samtidigt är den kommunala närheten viktig och om man bildar förbund är det viktigt att behålla den lokala förankringen. Det är ju ändå de kommunala skattepengarna som finansierar vår verksamhet.

Håkan Dahm ser fördelar med ett större förbund.
– Jag håller med om att den lokala förankringen är viktig, det är en utmaning för ett större förbund. Man kan komma långt genom avtal. Men vill man gå hela vägen tror jag på förbundet. En större organisation ger möjlighet till fler specialistkompetenser, större resurser att utveckla verksamheten.

Förbundet Östra Götaland bildades med de två stora kommunerna Linköping och Norrköping. I år klev Söderköping, Valdemarsvik och Åtvidaberg in.

– Jag tror det var bra att börja som vi gjorde. Förbundet behövde formas. Samtidigt kunde andra kommuner granska det och välja rätt läge att gå med. Det känns bra att växa i lagom takt.

En vision är gemensam larm​-​organisation för länet, och Östra Götaland har som ambition att förbundet ska växa.

– Det uppdraget har medlemskommunerna gett oss. Några kommuner visar aktivt intresse

  • Vilken är utmaningen för ett förbund?

– Det olycksförebyggande arbetet. För att vara proaktiv måste man samverka. Och där är kommunerna oerhört viktiga för förbundet.

Räddningscentralen på Lambohov är hjärtat i den operativa organisationen. Inre befälet Ulf Waltersson och operatören Ulf Asplund har 25 stationer och sju kommuner att överblicka.

– Det blir ett antal taktiska enheter. Vi jobbar för att få en enhetlig kultur, samma handlingsmönster. Vi är inte färdiga, och kanske blir vi det inte heller, säger Waltersson.

Han ser tydliga fördelar med stordriften.

– Tidigare hade en räddningsledare, förutom alla uppgifter på skadeplats, även beredskapen att hantera i de kommuner som saknade bakre ledningsstöd. Det sköter vi. Hos oss finns också omvärldsanalysen om förutsättningar ändras, väderlek, social oro, störningar i infrastruktur. Vi får en samsyn om hur resurser ska användas. Och resurserna disponeras i dag av en beslutsfattare vilket effektiviserar samordning över kommungränserna.

SOS larmar alltid ut första styrka, räddningscentralen finns på medlyssning och tar sedan över fortsatt hantering av resurser.

– Vi har en stor muskelmassa att disponera. Det gäller bara att flytta pjäserna rätt vid de tillfällen när samhället prövas. Vardagsolyckorna är sällan något problem, säger Ulf Waltersson.

Per Larsson
Operativ förmåga

Ledningsorganisationen för de samverkande kommunerna i Östergötland ska ha förmåga att:

  • samtidigt leda två större händelser med hög dynamik eller i komplexa miljöer
  • leda en mycket omfattande händelse med hög dynamik eller i mycket komplexa miljöer
  • vara en resurs i kommunerna under kriser och andra svåra påfrestningar i samhället
blog comments powered by Disqus
Om tidningen

Tjugofyra7 bevakar utvecklingen inom MSBs ansvarsområden och ska stimulera till debatt i dessa frågor. Enbart Ledaren är att betrakta som MSBs officiella linje.

Kontakt
Redaktionen