Den här webbplatsen använder cookies för att ge dig en så bra upplevelse som möjligt. Genom att klicka på "Jag förstår" samtycker du till att cookies används. Jag förstår, stäng

Reservare inom räddningstjänst?

Reservare inom räddningstjänsten – en god idé anser Fredric Jonsson, beredskapsdirektör i Jönköpings lön.

Publicerad: 2019-06-04
Redan utbildade borde vara en resurs, likt reservofficerare i Försvarsmakten, tyckte Fredric Jonsson, länsstyrelsen i Jönköping (i mitten) när totalförsvaret diskuterades. Anna Henningsson, Östra Blekinge, och Per Larsson, utredare på MSB, deltog också i diskussionen. Foto: Gunno Ivansson

– En förstärkning som skulle kunna användas både vid höjd beredskap och vid andra speciella tillfällen som fjolårets skogsbränder.

Fredric Jonsson konstaterade att en bit in på 2000-talet utbildades räddningsmän inom civilplikten, samtidigt lämnar fullt utbildade deltidsbrandmän av olika orsaker sina uppdrag.

De bör ses som en resurs, tyckte Fredric Jonsson.

– Det är lite märkligt om vi diskuterar att utbilda nya civilpliktiga, men inte att få med de som redan är utbildade och har erfarenhet.

Förslaget lyftes under en diskussion kring höjd beredskap på Brandkonferensen.

Det framkom också tydligt att det under pågående krigsplacering kan bli huggsexa om personal.

– För oss var det ett uppvaknande. När vi började krigsplacera var en stor del av personalen redan placerade inom Försvarsmakten, sade Anna Henningsson, räddningschef i Östra Blekinge.

– Kommunerna kommer in lite senare, myndigheter har redan krigsplacerat. Deltidsbrandmän kan redan vara krigsplacerade i exempelvis hemvärnet, och det kan bli svårt att bemanna sin krigsorganisation. Här bör kontinuerliga dialoger ske om var personer gör mest nytta, sade Per Larsson, utredare på MSB.

Anders Kallin, Försvarsmakten, var klar över konkurrensen om personal:

– Vår syn är att man gör bäst nytta där man verkar normalt.

Centrala myndigheter och länsstyrelser ligger före kommunerna i totalförsvarsplaneringen. En vägledning för skapande av krigsorganisation och krigsplacering finns för dem, inom kort kommer en liknande anpassad för kommunal verksamhet.

– Vägledningen har fokus på kontinuitetsplanering och insatsprioriteringar, sade Claes-Håkan Carlsson, MSB.

Prioritering kan som en yttersta konsekvens innebära att räddningstjänsten, under höjd beredskap, tvingas välja bort livräddning till förmån för störningar i viktiga försörjningssystem.

– Att vi får prioritera ner vardagsbruset är jag övertygad om. Ska vi få stöttning av civilbefolkningen, att den förstår våra prioriteringar, har vi en lång informationsresa att göra så vi inte får en kris i krisen, sade Anna Henningsson.

Länsstyrelserna ska stödja kommunerna, har ett samordningsansvar. Samtidigt ska länsstyrelserna göra tillsyn under höjd beredskap.

– Vi har dilemmat att regeringen startade återtupptagandet av totalförsvarsplaneringen 2015, men fortfarande saknas styrningar. Ska vi följa lagen eller vänta på regeringen? Kan vi börja tillsyna enligt räddningstjänsten under höjd beredskap (Ruhb) så vi syresätter systemet? sade Annika Löfgren Lundqvist, samordnare vid länsstyrelsen i Västra Götaland.

Anna Henningsson såg en annan fråga för tillsynen:

– Vi har som räddningstjänstförbund svårare att komma åt de ekonomiska medel som tillförs kommunerna. Ur ett tillsynsperspektiv skulle man önska se var medlen hamnar. Jag tror inte många klarar av Ruhb utan de medlen.

Henrik Larsson, enhetschef på MSB, framhöll att räddningstjänsterna bör se Ruhb som en resursförstärkning, inte ett problem.

– Och jag tror man ska börja med insatsplanering för de viktigaste områdena, skapa någon form av resurs- eller kontinuitetsplanering. Personalen är den viktigaste resursen, att väga befattningarna vid krigsplacering är viktigt.

PER LARSSON
blog comments powered by Disqus
Om tidningen

Tjugofyra7 bevakar utvecklingen inom MSBs ansvarsområden och ska stimulera till debatt i dessa frågor. Enbart Ledaren är att betrakta som MSBs officiella linje.

Kontakt
Redaktionen