Efter branden 3 januari i 2015 ett hus i byn Hamre utanför Hudiksvall drabbades flera boende i byn av släckskum i dricksvattnet. Ägaren till huset som brann drabbades inte själv men ansågs vara så kallad verksamhetsansvarig och ålades av Norrhälsinglands miljö- och räddningsnämnd att ta vattenprov i grannens brunn.

Orimligt ansåg han eftersom det var räddningstjänsten som spridit släckskummet. Han överklagade nämndens beslut och fick rätt av länsstyrelsen som ansåg att husägaren knappast kan betraktas som ansvarig verksamhetsutövare.

Eftersom verksamhetsansvaret inte blev utrett ansåg sig grannen berövad rätten till rättslig prövning och överklagade till mark- och miljödomstolen.

Överklagan avslogs men han gick vidare till Mark- och miljööverdomstolen.
Norrhälsinglands miljö- och räddningsnämnd motsatte sig en ändring med motiveringen att det inte ingår i nämndens tillsynsansvar att ta ställning till räddningstjänstens ansvar enligt miljöbalken. Men det gör det visst enligt Mark- och miljööverdomstolen som i domskälen skriver:


"Till skillnad från mark- och miljödomstolen anser Mark- och miljööverdomstolen att dessa frågor ligger inom prövningsramen för det pågående tillsynsärendet.
[- - -]
Länsstyrelsen borde därför inte ha upphävt nämndens beslut utan att samtidigt förordnat om ärendets fortsatta handläggning. Frågan om någon annan än K B kan vara ansvarig för att vidta åtgärder som en följd av den uppkomna föroreningen och om ytterligare åtgärder behöver vidtas utöver de pågående provtagningarna, bör därmed återförvisas till nämnden för fortsatt handläggning och ställningstagande."