Den här webbplatsen använder cookies för att ge dig en så bra upplevelse som möjligt. Genom att klicka på "Jag förstår" samtycker du till att cookies används. Jag förstår, stäng

NRFB: Inte dimensionerat att klara höjd beredskap

Krisberedskap och civilt försvar har stärkts, men behöver fortsätta utvecklas.
För situationer under höjd beredskap bedöms det i viss utsträckning saknas strukturer och förmågor.

Publicerad: 2018-06-08

Det framgår av den nationella risk- och förmågebedömning (NRFB) för 2018 som MSB överlämnade till regeringen i slutet av april. Endast en sammanfattning av NRFB är offentlig, huvuddelen är belagd med sekretess.

I sammanfattningen konstateras bland annat att samhället har grundläggande förutsättningar att förebygga och hantera fredstida kriser. Beredskapen inom statliga myndigheter går i rätt riktning, även om mycket arbete återstår.

Bland kommuner och landsting är MSBs bild att planeringen för civilt försvar bara till viss del kommit igång.

Samtidigt har SKL (Sveriges kommuner och landsting) tidigare sagt att kommuner och landsting efterlyser besked om vad som förväntas av dem. Som ett stöd i arbetet har MSB tagit fram en målbild för kommuner och landstings beredskapsförberedelser.

Det noteras åter att näringslivet och frivilligorganisationer behöver involveras mer i arbetet.

En av de åtgärder som MSB föreslår för att stärka krisberedskap och civilt försvar är att regeringen ser över och förtydligar ansvars- och ledningsstrukturer inom området. I dag anses den inte tillräckligt tydlig, vilket ger en ojämn förmåga och ett mer sårbart samhälle.

För att utveckla beslutsunderlagen för aktörers egen verksamhet ska MSB i samverkan med berörda ta ett helhetsgrepp på underlag för beredskapsplanering.

Planering för höjd beredskap innebär att ett arbete som inte genomförts på många år nu återupptas, därför behöver befolkningsskyddet och räddningstjänst under höjd beredskap utvecklas.

Kommunal räddningstjänst är i dag inte dimensionerad för att hantera en situation med höjd beredskap och väpnat angrepp. Prioriterat är också frågor kring utrymningsplanering, skyddsrum, alarmering och varning.

NRFB-n konstaterar att det ställer stora krav på MSB och andra bevakningsansvariga myndigheter kan erbjuda ett gediget stöd efter målgruppernas behov.

Andra områden som behöver prioriteras är:

  • Befolkningens riskmedvetenhet och försvarsvilja behöver stärkas, enskilda behöver förbereda sig och ha hemberedskap.
  • Offentliga och privata verksamheter behöver prioritera arbetet med informations- och cybersäkerhet samt säkerhetsskydd.
  • Regeringen bör besluta om att realisera en ny kommunikationslösning som aktörerna ska ansluta sig till. I en utredning från 2017 finns förslag om hur dagens Rakel-system ersätts och moderniseras.
  • Sju områden är fortsatt prioriterade för att stärka krisberedskap och civilt försvar. Det är: energiförsörjning, livsmedel (inkl. dricksvatten), transporter, hälso- och sjukvård samt omsorg, finansiella tjänster, information och kommunikation, samt skydd och säkerhet.
PER LARSSON
blog comments powered by Disqus
Om tidningen

Tjugofyra7 bevakar utvecklingen inom MSBs ansvarsområden och ska stimulera till debatt i dessa frågor. Enbart Ledaren är att betrakta som MSBs officiella linje.

Tillgänglighetsredogörelse

Kontakt
Redaktionen