I försvarspropositionen pekar regeringen på det starkt förändrade säkerhetspolitiska läget. Svenskt försvar ska sättas på krigsduglighetsfot för att försvara landet.

– De svenska förbanden ska kunna slåss. Bakgrunden är det ryska uppträdandet som regeringen ser med stort allvar på. Regeringen pekar väldigt tydligt på att en nation i vår närhet bryter mot folkrätten.

Sverige måste samarbeta med Nato och andra länder.

– Regeringen understryker väldigt tydligt att vi måste ha ett mycket nära samarbete med Finland. Vi ska kunna hjälpa Finland att klara sitt nationella försvar. Det vill säga om Finland anfalls ska Sverige eventuellt vara berett att hjälpa Finland och det är så nära en försvarspakt man kan komma. Det är väldigt långtgående skrivningar.

Det civila försvarets uppgift är skydd av civilbefolkningen, upprätthålla samhällsviktiga funktioner och stödja försvarsmakten. I propositionen lyfts civilt försvar fram och stödet till försvarsmakten ska prioriteras. De områden försvaret i första hand vill ha stöd med är hälso- och sjukvård, livsmedelsförsörjning, transporter, elektricitet och telekommunikationer.

– Vi har hittat en sak till man bör ha med och det är personalförsörjning. Ska man köra en myndighet 24 timmar om dygnet måste nyckelpersonal sova ibland. IT-personal är en kategori man måste få grepp om och det finns andra.

Ett delmål inom civilt försvar är att upprätthålla samhällsviktiga funktioner. MSB har identifierat elva sektorer där det finns viktiga samhällsfunktioner.

– Det är utifrån det MSB anser att beredskapsplaneringen ska styras. Det är inte formellt fastställt och en annan indelning är samverkansområdena. Nu har det tillsatts en utredning som ska titta på samverkansområdenas struktur och det är kanske ett försök att hitta en ordning för planeringen.

De frivilliga försvarsorganisationerna ska få en större roll i att bemanna försvarsmakten men också hjälpa till inom det civila försvaret. All personal och materiel som behövs inom militärt och civilt försvar ska krigsplaceras.

– Det innebär att alla myndigheter som har ett beredskapsansvar måste krigsplacera all den personal de anser sig behöva och det brukar ofta betyda fler än man normalt har.

En utredning ska tillsättas med uppgift att säkra en långsiktig säker personalförsörjning för hela totalförsvaret.

– För mig innebär det någon sorts plikt eftersom man ganska tydligt skriver att nuvarande rekryteringssystem för försvarsmakten inte fungerar, säger Björn Körlof.

En av åhörarna påpekade att både kommuner och länsstyrelser saknar resurser för en omfattande beredskapsplanering. Svaret blev att då är det prioritering som gäller.

– Landshövdingen får nog peka med hela handen på sin myndighet och säga att ni som jobbar med det och det, under ett år eller två kanske ska jobba med det här i stället. Många på försvarsenheterna övergick till miljövårdsverksamhet och kanske ska man säga att vi inte ska jobba fullt så mycket med miljövård ett tag utan med att freda riket, säger Björn Körlof.