Den här webbplatsen använder cookies för att ge dig en så bra upplevelse som möjligt. Genom att klicka på "Jag förstår" samtycker du till att cookies används. Jag förstår, stäng

"Nationellt inte förstått hur det är i vissa kommuner"

Personal går på knäna, 27 tillfälliga boenden har öppnats, runt 1 400 står i kö för SFI-utbildning. På längre sikt behövs mycket fler permanenta bostäder och skolplatser.
Malmö stad är hårt pressat av flyktingströmmarna.

Publicerad: 2015-12-09
Mottagning av flyktingar på Posthusplatsen i Malmö. Det är när staten inte tagit sitt ansvar som kommunen behöver gå upp i krishanteringsnivå, anser Per-Erik Ebbeståhl, trygghets- och säkerhetsdirektör i kommunen. Foto: Johan Bävman

Malmö är för många flyktingar första anhalten i Sverige. Som ankomstkommun har Malmö ansvar för ensamkommande flyktingbarn till dess de anvisats plats i annan kommun.

Och långt fler anländer än Migrationsverket hinner hantera, vilket gör att trycket ökar för varje dag.

Ebbeståhl– Vi har i dag 2 100 i tillfälliga boenden, 1 800 av dem har inte anvisats plats. De ska vara här i högst fem dagar, vi har barn som varit här i fyra veckor. Dels har Migrationsverket inte nog högt flöde, som mest anvisas 100 per dag, och dels tar kommunerna inte emot de som anvisats. Då fastnar de hos oss, ganska osolidariskt kan man tycka, säger Per-Erik Ebbeståhl, trygghets- och säkerhetsdirektör i kommunen.

– Nu har vi, Göteborg och Stockholm börjat kontakta kommunerna själva och säger till dem att nu kommer vi och lämnar barnen.

I somras anlände 20-30 ensamkommande per dag, när det steg till 30-40 började det bli påfrestande. Nu ligger snittet på 170 per dag. Med det flödet förväntar sig Ebbeståhl stora problem inför julhelgen.

– Mottagningskommuner tar ju inte emot under helger. Den enda anledningen till att vårt system inte redan kraschat är att flyktingbarnen själva ledsnar på att inget händer och drar i väg någonstans. Vi har heller ingen laglig rätt att hålla dem kvar. Om inte det utflödet funnits hade vi snart varit uppe i 4 000 barn i våra tillfälliga boenden.

För att klara julhelgen behövs en buffert, vilket kräver jättehög utskrivning.

– 2 100-2 200 är i princip vår kapacitet, vi nyttjar redan alla sporthallar som godkänts. Vi behöver ner till 1 000 innan vi möter julen. Det här är akut. Jag ser detta som ett ansvar för staten, inte bara för Migrationsverket.

Men påfrestningen handlar om så mycket mer än jakt på sovplatser. För att sociala resursförvaltningen ska kunna hantera mottagandet behövs stöd från bland annat fastighetskontor, gatukontor, serviceförvaltning och fritidsförvaltning. När Malmö införde krisläge 2, allvarlig händelse, innebar det att flera förvaltningar inte klarar sin uppgift på egen hand.

Framförallt är sociala resursförvaltningen pressad. Runt 50 procent av de anställda i socialjouren uppges nu vara sjukskrivna. Utslitna.

– Det är när staten inte tagit sitt ansvar som vi behöver gå upp i krishanteringsnivå. En mindre händelse som drabbar endast Malmö kommun, den klarar vi. Då äger vi systemet. Nu äger vi inte in- och utflöde. Det kommer 8 000-9 000 flyktingar i veckan till Sverige, 90 procent anländer till Malmö. Det är inte kostnader, utan personalfrågor och lokalfrågor som är bekymret.

  • Hur klarar Malmö krisberedskapen?

– Det beror på hur man ser det ur Malmös funktionalitet. Vi är 20 000 anställda, har 20 förvaltningar som är så stora att de flesta klarar sin egen händelse. Ur ett samhällsperspektiv klarar vi det. Många invånare märker inte av detta. Men ur organisationens perspektiv är vi ansträngda.

  • Måste kommunen nedprioritera verksamhet för att klara situationen?

– Vi håller upp myndighetsutövningen, men har sänkt ambitionen för det som inte är lagstadgat, exempelvis stöd till unga på stan, lokaler till föreningar, eller att förebygga prostitution. Så kan vi ha det ett tag, men inte på sikt. Vi dubblade bemanningen på socialjouren, arbetsbelastningen är ändå mycket hög och på det följer sjukskrivningar.

  • Vilken är den känsligaste punkten?

– Personalsituationen. Den är svår. Uppgiften som socialsekreterare kräver erfarenhet och där har vi ett stort flöde. Vi bad om hjälp med socialsekreterare från övriga kommuner i Skåne men fick inget napp. Vi måste nyrekrytera.

  • Hur är uthålligheten?

– Vi bygger en organisation som klara 2 000 ensamkommande och som ska in i ordinarie verksamhet. Men det kräver bättre fart på hela mottagningssystemet, bättre samarbete med statliga myndigheter och andra kommuner.

Att ta hand om ensamkommande är den akuta uppgiften, men på sikt det lilla problemet anser Per-Erik Ebbeståhl.

För situationen i stort räknar Malmö med en befolknings­ökning på minst 18 000-­19 000 nästa år, att jämföra med 5 000 ett normalt år.

– Vi vet att flyktingar som fått uppehållstillstånd oftast drar till någon av landets storstäder, var alla bor vet vi inte riktigt men vi har sett fall där 30-40 personer angett samma bosättningsadress i en tvårumslägenhet.

– Den här ökningen är en utmaning för bostäder, skola och sysselsättning på en helt annan nivå än vi är vana. Kostnaden nästa år har vi ingen aning om. Vi är inne i ett omställningsarbete för att klara Malmös nya situation. Vi kan inte se det som en kris längre, det är vår nya vardag.

Hur man ska klara den nya verkligheten finns det ingen färdig plan för. Ett normalt år byggs 1 500 nya bostäder i Malmö.

– Det räcker ingenstans. Och vad innebär det för skolor? Vi har bara i höst fått 600 nya elever. Ska vi klara den byggtakt som krävs kanske vi får producera lite enklare, inte följa alla byggregler.

  • Barn ska erbjudas skolplats inom tre månader i sin nya kommun. Klarar ni det?

– Om ett år gör vi inte det. Skolan har stora utmaningar. Jag tror inte man nationellt förstått hur det är i vissa kommuner, säger Per-Erik Ebbeståhl.

En kraftig majoritet av Malmös investeringsbudget ligger redan på skolor och förskolor, nu behöver den kanske dubblas. Ebbeståhl räknar med att det tar hela investeringsutrymmet nästa år. Alla som utbildas till förskolelärare vid Malmö högskola går rätt in i anställning i Malmö kommun, om de vill. Så stort är behovet.

– Migrationsverket är på väg att krascha, vi har vuxna flyktingar som lever på gatan vars enda stöd är Svenska kyrkan och frivilligorganisationer. Om den samlade förmågan från staten kraschar, då kan inte stadens samlade resurser lösa det.

– Om vi reagerat i staden som staten gör hade allt hamnat på sociala resursförvaltningen och övriga förvaltningar hejat på och undrat hur det går.

–Det är konstigt om det statliga ansvaret ligger på en myndighet. Vi saknar en statlig samordning och styrning. MSB är tydligt med att man samordnar men inte styr. Och då kommer vi ingen vart.

  • Vem tycker du ska styra?

– Någon.

Per Larsson
blog comments powered by Disqus
Om tidningen

Tjugofyra7 bevakar utvecklingen inom MSBs ansvarsområden och ska stimulera till debatt i dessa frågor. Enbart Ledaren är att betrakta som MSBs officiella linje.

Kontakt
Redaktionen