Den här webbplatsen använder cookies för att ge dig en så bra upplevelse som möjligt. Genom att klicka på "Jag förstår" samtycker du till att cookies används. Jag förstår, stäng

Problem sällan nya "Dåliga att diskutera vad vi vill uppnå"

Tar vi lärdom av tidigare olyckor och kriser?
Christian Uhr, MSB, är tveksam.

Publicerad: 2016-05-17
Christian Uhr är tveksam till om vi lär av tidigare olyckor och kriser, och bland annat kritisk till diskussionen efter skogsbrandsutredningen. Foto: Per Larsson

– Vi måste tänka långsiktiga mål, kompetensutveckling. Annars riskerar vi harva runt i ett byråkratiskt system, säger han.

Rapporten efter skogsbranden publicerades tidigare i år, Christian Uhr poängterar att han inte är kritisk till den.

– Men däremot till den diskussion som följt. Vi är för dåliga på att diskutera målbilder, hur långt vi ska nå och vad vi vill uppnå.

– Det förutsätter ett definierat mål. Vad ska vi klara av? Och framförallt vad det innebär att "klara av"? Risken är att regler, strukturer och teknologi både skuggar och tar över.

De problem som definieras efter en olycka eller kris är sällan nya, snarare gamla. Standardutmaningarna har funnits där ganska länge, anser Christian Uhr.

– Många utmaningar återkommer i utvärderingar och forskningslitteratur som är 30-40 år gamla.

Problemen han ser repriseras genom åren är att yrkesfolk och allmänhet blir tagna på sängen och frågar sig hur det kunde hända, samhällets resurser är sena igång, aktörernas kunskap om krisberedskapssystemet har brister, intern och extern kommunikation strular, parallella auktoritetsstrukturer jackar inte i varandra.

– Många av problemen tycks förekomma oavsett regler, struktur eller teknologi som präglar den aktuella händelsen. Allt detta stjäl utrymme från den diskussion vi böra ha – om kompetensutveckling, säger Christian Uhr.

Christian Uhr är sakkunnig vid MSB, lektor vid Lunds universitet, och jobbar med utveckling och forskning inom ledning och samverkan. Han vill se en diskussion om vad som är önskvärt för framtiden, definierade mål. Och att sedan jobba sig bakåt för att se vilka åtgärder som behövs för att uppnå målen. En strategisk kompetensutveckling.

De styrsystem som präglar offentlig förvaltning, med bland annat kortsiktiga budgetar, främjar inte långsiktigt arbete, anser Christian Uhr.

– Det finns överhuvudtaget ett kort-och-enkelt-ideal som inte uppmuntrar fördjupning och analys. Vi har inte tid att läsa, det ska vara kort och gå fort. Idealet som växt fram är lite illavarslande, krisberedskap är inte enkelt.

Christian Uhr saknar struktur kring samtalet om vad kompetens egentligen är och vad är tillräcklig kompetens. Och det finns ingen tydlig kompetenstrappa. Rättsväsendet, sjukvården och försvarsmakten är områden som Christian Uhr tycker det kanske borde sneglas lite mot.

– Där finns tydliga krav och steg för kompetens, där finns inskolningsprocesser. Jag är inte kritisk till befintlig kompetens inom vårt område, men jag är kritisk till hur vi ska ta den vidare och hur samtalet ska bära. Hur bra ska en student vara om ett år, om tio år? Hur viktigt är det att investera i kompetens?

Christian Uhr vänder också på resonemanget: kanske är målen för höga och att aktörer i krisberedskapssystemet ligger på rätt nivå, behöver bara bli bättre på det man redan gör.

– Vi kanske bara har möjlighet att skruva lite på principer, men då har vi ändå tagit diskussionen.

Per Larsson
blog comments powered by Disqus
Om tidningen

Tjugofyra7 bevakar utvecklingen inom MSBs ansvarsområden och ska stimulera till debatt i dessa frågor. Enbart Ledaren är att betrakta som MSBs officiella linje.

Kontakt
Redaktionen