FRA, Polisen, Försvarsmakten och MSB har tillsammans tagit fram en trendrapport som ett underlag för samhällets fortsatta säkerhetsarbete.

Aktuella trender diskuterades på konferensen. En av dem är att krig inte bara förs i verkligheten utan även i cybervärlden.

– Angrepp sker för att skapa förvirring, sätta politiskt tryck. Ett exempel är Rysslands annektering av Krim. Ukrainska parlamentsledamöter fick mobiler smittade av skadlig kod. Det här stödjer väpnad konflikt och har visat sig vara effektivt. Man styr informationsmöjligheter, sade Cecilia Laurén.

Peter Jonegård, Försvarsmakten, pratade bland annat om kapplöpningen mot den svagaste länken. Ond eller god, båda jagar den.

– Förekomsten av enkla och billiga hjälpmedel för angrepp har sänkt tröskeln och satt verktyg i händerna på fler. Det är lätt att bli angripen, risken för påföljder är också fortfarande liten. Samtidigt är det svårt att göra intrång och komma undan obemärkt hos dem som bryr sig om informationssäkerhet, sade Jonegård.

Christina Goede, MSB, nämnde som en av de starkare trenderna att strategiska beslut om informationssäkerhet tas i ett sammanhang där säkerhet vägs mot andra värden

– Informationssäkerhet kommer allt mer betraktas som en fråga om att skydda hela samhället. Det finns ett behov av att utforma lagar och praxis så att informationssäkerheten blir en fördel snarare än en nackdel i global konkurrens, sade Christina Goede.

Svante Nygren, MSB, pratade om den ökade komplexiteten i moderna it-tjänster. Ett korsberoende som blir svårare att bedöma, data passerar olika rättsskipningsområden och tekniska system, allt blir mer svårbedömt.

– Ökad delning av information ger ökad osäkerhet om vem som äger data. Klargörs inte det från början kan det bli en väldig röra. Den snabba teknikutvecklingen gör också att författningar och regler blir föråldrade, vilket försvårar systemintegrationer och skyddet för privatlivet, sade Svante Nygren.