Porträtt Lena Micko, SKLHon tar som exempel att många av de centrala myndigheter som kan ansöka om pengar ur krisberedskapsanslaget är inriktade på hårdare områden som teknisk infrastruktur, transporter, ekonomisk säkerhet och farliga ämnen.

– Samtidigt har det på nationell nivå knappt bedrivits något arbete i krisberedskap inom mjuka områden som skola, socialtjänst och migration. Det nationella arbetet inom sjukvårdens krisberedskap har under flera år försvagats. SKLs uppfattning är att krisberedskapen måste skapa bättre balans mellan hårda och mjuka områden.

Det gäller inte minst finansieringen.

– Stora delar av krisberedskapsanslaget läggs till exempel på hantering av farliga ämnen medan nästan ingenting läggs på att utveckla socialtjänstens och skolan krisberedskap. Det innebär inte att det är fel att arbeta med farliga ämnen, men balansen måste bli bättre. Mer resurser måste läggas på krisberedskap inom de verksamheter som har hand om våra mest sårbara invånare. Det vill säga socialtjänsten, skolan och sjukvården.

Lena Micko konstaterar att kriser i hög utsträckning hanteras på lokal och regional nivå. Ökat fokus behöver läggas på att stärka kommuners men också länsstyrelsers och landstings förmåga. Krisberedskapen präglas i för stor uträckning av projektorientering. Det innebär att stödet från statliga myndigheter blir ryckigt och kortvarigt.

Därför efterlyser SKL en förändring av finansieringsprinciperna för krisberedskapsanslaget med en övergång från kortsiktiga projekt till långsiktiga program. Syftet med programmen ska vara att bygga förmågor över tid, ungefär 8-10 år. Medel ska kunna användas för att anställa personal men också medfinansiera programmen.

SKL oroas också av att det saknas finansiering för återuppbyggnaden av det civila försvaret.

– Även om det ska utgå från krisberedskapen är det ett nytt arbete som ska till. Det militära försvaret har tillförts åtskilliga nya miljoner medan civila försvaret inte tillförts några medel alls. Med nuvarande finansiering kommer återuppbyggnaden av det civila försvaret att gå ut över arbetet med krisberedskap och skydd mot olyckor, vilket är oroande. Om vi ska kunna göra ett återtagande av försvarsförmågan måste både civila och militära aktörer få ekonomiska förutsättningar, säger Lena Micko.