Den bilden gavs vid seminariet Påverkanskampanjer och propaganda.

– Påverka folks bild med information är ett kostnadseffektivt sätt att nå sina mål. Därför har man lagt så mycket pengar på TV-kanalen Russia Today, webbplatsen Sputnik och "trollfabriker" som anställer folk för att skriva kommentarer som attackerar västvärldens narrativ, säger Oscar Jonsson, doktorand i krigsvetenskap vid Kings College i London.

Men det räcker inte med propaganda i sig. Påverkanskampanjer syftar till att nå politiska mål genom en blandning av olika verktyg där det militära viktigt att betona.

– Den militära överlägsenheten är ett fundament för de andra påverkanskampanjerna. Hade Ryssland inte haft en stor militär förmåga som varit hotande hade vi inte brytt oss så mycket om utspelet från ryska utrikesdepartementet att ett svenskt Nato-medlemskap skulle få politiska och militära konsekvenser.

När något hänt fylls alla kanaler med motsatta uppfattningar och åsikter.

– Den ryska medie- och propagandadelen skapar olika sanningar så ingenting blir sant. Vid såg det vid nedskjutningen av det malaysiska planet i Ukraina, säger Patrik Oksanen, politisk redaktör Hudiksvalls tidning.

Ryska nyheter anpassas och tar sig olika uttryck beroende på vilket språk de översätts till.

– Vi ser skräddarsydda budskap mot olika grupper, höger- och vänsterextrema, men också andra grupper. Och nu låter det lite halvbisarrt när jag säger vaccinmotståndare, elallergiker, kemtrails och allehanda konspirationsteorier eller icke bevisade åsiktsyttringar som samlar människor. De ryska medierna ger de här människorna uppmärksamhet och det blir debatt.

Det uppdriva tempot i medievärlden gör att planerade nyheter inte sällan hamnar i ansedda nyhetsorgan som TT och därmed återges i tidningar som Dagens Nyheter eller Aftonbladet.

– Varför går medierna på det här? Jag skulle säga att en grundläggande orsak är postmodern journalistik där ingenting är sant. Det är olika typer av sanningar, alla har rätt till sin sanning. Redaktionella neddragningar har gjort att det finns stora okunskaper om säkerhetspolitik, säger Patrik Oksanen.

– Det är också viktigt att erkänna att vi står inför en aktör med helt andra förutsättningar; med en centraliserad beslutsfattning men också stor kontroll över olika mediekanaler. Det gör att man kan kombinera diplomatiska budskap med mediala budskap och har så många kanaler att man kan nå en kritisk massa för att få spinn på det, säger Oscar Jonsson.

Det kanske bästa motmedlet mot påverkanskampanjer är källkritiska medborgare.

– Källkritik bygger på de klassiska fyra grunderna, titta på tiden, beroende, äkthet och titta på om det finns någon tendens i det. När det gäller källkritik är det den enskildes ansvar att ha kunskap om källkritik, att hantera och utöva källkritik. Men man måste få stöd och det kan man få genom psykologiskt försvar, säger Fredrik Konnander, senioranalytiker på MSB.

Kunskaperna inom området om påverkanskampanjer och vilka motåtgärder man kan vidta som enskild individ måste upp och det finns stora utbildningsbehov.

– Jag jobbar med att möta påverkanskampanjer och ser att vi måste vidta åtgärder för att upprätta en psykologisk motståndskraft och psykologiskt försvar för den enskilde medborgaren eller organisationer. Varje individ ska ges möjlighet att bygga sin egen psykologiska försvarsmur och där källkritik är en av de grundläggande faktorerna för att kunna hantera det här, säger Fredrik Konnander.