Den här webbplatsen använder cookies för att ge dig en så bra upplevelse som möjligt. Genom att klicka på "Jag förstår" samtycker du till att cookies används. Jag förstår, stäng

Jämtland samnyttjar resurser

Den som är närmast åker på larmet.
För att olycksdrabbade i glesbygd snabbare ska få hjälp har räddningstjänsten och Fjällräddningen startat ett sambruksprojekt i Jämtland.

Publicerad: 2015-06-01

I Åre kommun finns fyra brandstationer utmed de stora vägarna medan fjällräddarna bor utspridda i hela kommunen. Callis Blom, räddningschef i Åre kommun, är också instruktör inom Fjällräddningen och såg den resurs de utgör.

– De har bättre sjukvårdsutbildning än en deltidsbrandman och framförallt övas kontinuerligt på ett helt annat sätt.

Tillsammans med Peter Borg, samordnare för Fjällräddningen, och landstinget Region Jämtland presenterade de ett förslag till sambruksprojekt för länsstyrelsen.

– Vi tyckte det lät som et lysande exempel på hur man kan utnyttja de resurser vi har som ändå är ganska få, säger Simon Keskitalo, på länsstyrelsen i Jämtland.

Länsstyrelsen sökte och fick pengar från MSBs krisberedskapsanslag till ett treårigt projekt med syfte att etablera samutnyttjande av resurser mellan statlig och kommunal räddningstjänst för att öka tryggheten.

Man började med att identifiera utbildningsbehov och räddningspersonalen har utbildats och deltagit i fjällräddarnas övningar i lavinutbildning och omhändertagande i fjällmiljö. Fjällräddarna har utbildats och övats i räddningstjänstens uppgifter på en olycksplats.

– Man kan säga att fjällräddarna fått en första-insatspersons-utbildning för att kunna agera i andra miljöer än i fjällen, säger Callis Blom.

I Åre kommun finns ett 70-tal fjällräddare och genom projektet kommer alla få en ryggsäck med utrustning för att kunna agera på olycksplats. Räddningstjänsten ska få en utrustning för att kunna agera bättre i fjällmiljö.
Fjällräddningen är polisens deltidsbrandkår som Peter Borg uttrycker det. De är arvodesanställda, utrustade och utbildade av polisen. De är civila men sorterar under polisen.

Fjällräddare finns i Dalarna, Jämtland, Västerbotten och Norrbotten. De är totalt 400 varav 175 finns i Jämtland. Ett grundkrav när de rekryteras är att de ska vara fastboende i fjällkedjan, bo nära sitt område.

– Vi optimerar invånarnas möjligheter att få hjälp. Vi nyttjar den resurs som snabbast kommer fram, det är själva grundtanken. Plus att vi jobbar tillsammans och stöttar varandra. Det fattas händer ute i glesbygden, säger Peter Borg.

Genom sin relativt omfattande sjukvårdsutbildning är fjällräddarna en viktig resurs för Region Jämtland.

– Vi ser det som vår skyldighet att se hur alla aktörer samverkar på bästa sätt för att tredje person ska få hjälp så snabbt som möjligt. Jag tror att i framtiden kommer det att ställas högre krav på organisationer att vi ska samverka vilken händelse det än är, säger Callis Blom.

– Tänk dig att i Åre by får en stor bussolycka med 50-60 skadade; en stor hotellbrand och vi i räddningstjänsten har vår standardbemanning som är 16+1 i Åre kommun. Om jag trycker på knappen nu har jag kanske 30-40 fjällräddare på Åre brandstation inom två timmar som kan hantera skadade.
Ett syfte med projektet är att andra ska kunna dra nytta av erfarenheter och lärdomar som görs.

– Förhoppningen är att konceptet ska spridas i första hand i Jämtland och sen hela fjällkedjan. Om vi har glesbygd här är det inget jämför med längre norrut, säger Callis Blom.

GUNNO IVANSSON
blog comments powered by Disqus
Om tidningen

Tjugofyra7 bevakar utvecklingen inom MSBs ansvarsområden och ska stimulera till debatt i dessa frågor. Enbart Ledaren är att betrakta som MSBs officiella linje.

Kontakt
Redaktionen