– Vi är övertygade om att modellen fungerar och att resultatet blir bra. Det vi har framför oss är att sprida information och se till att räddningstjänsten får det stöd de behöver för att kunna använda processen, säger Ove Brunnström, MSB.

MSB kände till att engelsmännen hade ett intressant koncept och besökte deras Emergency Planning College norr om London.

– Vi gick en tvådagars-utbildning och fick en riktig aha-upplevelse av det de tryckte hårt på, processen som leder fram till planen. Egentligen handlar det om mental förberedelse.

Grundprincipen är att man utgår från riskbedömningen.

– Risken är den viktigaste delen av processen och att sätta målen för insatsen. Sen fastställer man ansvar och åtgärder. Då har man första delen, pappersplanen klar – kvittot på att alla samarbetspartner är med i processen.

– Nästa del – minst lika viktig – är att "sälja in" idén, implementera planen. Första delen handlar om att informera alla berörda, nyckelpersonal utbildas och sen övar man planen. Man övar inget annat än planen som testas och justeras. Det kan vara en skarp händelse som leder till att man justerar planen. Det kan också vara en händelse som inträffat någon annanstans.

Modellen översattes till svenska och Skellefteå anmälde sig som frivilliga att testa metoden när de skulle insatsplanera för oljehamnen. I planeringen deltog företagen som har produkter i hamnen, hamnchefen, kommunen, sjukvården, polisen och Kustbevakningen. Man hade tre heldagsträffar med fyra veckors mellanrum.

– Jag tror på metoden och vi använder den nu vid insatsplaneringen för underjordsgruvor. Både för oljehamnen och underjordsgruvorna visar planeringen på ett investeringsbehov som inte blivit lika synbart om vi insatsplanerat på traditionellt sätt, säger Mattias Hagelin, räddningschef i Skellefteå.

Räddningstjänsten Östra Götaland testade modellen på eget initiativ vid insatsplaneringen för oljehamnen i Norrköping. För att skilja modellen från traditionell insatsplanering myntade Mattias Hagelin uttrycket "stridsdokument".

– Många inom räddningstjänsten tänker insatsplanen som kartmaterial i en röd pärm där det också finns lite ritningar om brandcellsgränser, brandtekniska installationer och ibland information om vilka ämnen som finns. Det är givetvis viktigt men inte planen, därför börjar vi prata om "stridsdokument" i stället, säger Joar Hjertberg, räddningstjänsten Östra Götaland.

Modellen är scenariobaserad och för oljehamnen valdes brand i cistern, utsläpp av brandfarlig vätska som antänds och utsläpp av brandfarlig vätska som inte antänds. Resultatet av första mötet blev en väldig massa frågor. Vilken förmåga har vi, vad klarar vi?

– Det många saker man tror att räddningstjänsten löser, men det är viktigt att vi vågar var tydliga mot våra politiker, det här klarar vi och det här klarar vi inte.

Insatsplanen var inte ens klar innan den prövades när oljehamnen i april drabbades av ett bensinläckage på 120 kubikmeter.

– Även om inte scenariot var exakt beskrivet så visste vi konsekvenserna och där var vi väldigt rätt ute. Vi hade också identifierat vilka problem vi skulle ställas inför och vilken kunskap som behövdes. Precis såna problem fick vi när olyckan skedde.

Här kan handledningen laddas hem:

https://www.msb.se/sv/Insats--beredskap/Brand--raddning/Insatsplanering/