Den här webbplatsen använder cookies för att ge dig en så bra upplevelse som möjligt. Genom att klicka på "Jag förstår" samtycker du till att cookies används. Jag förstår, stäng

Sverige långt från självförsörjande

Den svenska produktionen av livsmedel har minskat de senaste 20 åren. Sverige är sårbart och beroende av import.

Publicerad: 2017-12-22

– Vi är självförsörjande på socker och morötter. Vi ligger någonstans runt 34 procents självförsörjningsgrad. Man får söka sig ner i Nordafrika för att komma i närheten av den låga självförsörjningsgrad vi har. Jag noterade att MSB i sin monter visar vad som behövs för att kunna överleva. Där finns inte har en grej som är svensk, bara importerat.

Det säger Thomas Bertilsson på Lantbrukarnas riksförbund, LRF. Både han och Therese Frisell på Livsmedelverket deltog på ett seminarium på Mötesplats samhällssäkerhet och båda efterlyser ett samlat tänk.

– I dagsläget är det den fria handeln som ska lösa tillgången på våra livsmedel och det gäller även i händelse av höjd beredskap och krig. Hoppas det kommer andra signaler och mer hur vi ska tänka, säger Therese Frisell.

Ett frågetecken är hur långa störningar det ska planeras för.

– Den försvarspolitiska inriktningen säger att vi ska kunna lösa uppgifter i krig 5-10 dagar. När vi talar om att upprätthålla samhällsviktig verksamhet så ska den kunna utföras under betydligt längre tid. Vad talar man om 3 månader, två år? Förhoppningsvis ger försvarsberedningens delrapport lite mer vägledning vilket tidsperspektiv vi ska för att kunna upprätthålla livsmedelsförsörjningen.

Av de hundra största livsmedelsföretagen har 80 utländska ägare. Livsmedelslagren minskar plus att de ligger i södra delen av Sverige. Just in time-hanteringen gör transporter viktiga.

– EU har en gemensam jordbrukspolitik och den gör att vi inte kan ge ekonomiskt stöd för att stimulera vår egen produktion. När Finland gick med i EU förhandlade man sig till möjlighet till att öka egenproduktion. De lade dessutom aldrig ner planeringen av civilt försvar utan de tog vår gamla modell och förädlade den.

Camilla Eriksson vid Sveriges lantbruksuniversitet forskar om sårbarheter i jordbruket för samhällsstörningar.

– Livsmedelsförsörjning är på många sätt ett transportproblem. Vi är beroende av leveranser. På kort sikt handlar det om leveranser av varor som redan finns i systemet, men så snart vi talar om lite längre sikt blir det en fråga om jordbrukets förmåga att producera. Men även jordbrukets möjlighet att producera är ett transportproblem. Det är beroende av flera typer av leveranser av insatsvaror som krävs, diesel, handelsgödsel, bekämpningsmedel, foder till djuren osv.

Under kalla kriget fanns det ett tydligt politiskt beslut om att vi ska ha en förmåga att producera mat i Sverige för den svenska befolkningen i händelse av krig. I dag är läget oklart.

– Vi är beroende av att den internationella handeln fungerar och då blir det lite lamslaget i planeringen av civilt försvar när det inte finns ett tydligt beslut. Vill vi att jordbruket ska ha en roll i det här då saknas det politiska beslut för det, säger Camilla Eriksson.

Thomas Bertilsson, LRF, hade trots allt hittat ett mål.

– I somras kom en nationell strategi och i dess övergripande mål finns ett mål för livsmedelsförsörjning som säger att vi ska öka självförsörjningsgraden och sårbarheten i livsmedelskedjan ska minska. Vi på LRF har knappt fått prata om det, då har det kallats protektionism, ni vill stänga gränserna med mera.

Gunno Ivansson
blog comments powered by Disqus
Om tidningen

Tjugofyra7 bevakar utvecklingen inom MSBs ansvarsområden och ska stimulera till debatt i dessa frågor. Enbart Ledaren är att betrakta som MSBs officiella linje.

Kontakt
Redaktionen