Det säger miljökemist Anna Kärrman vid Örebro universitet som på Kemikalieinspektionens och MSBs uppdrag analyserat ett 20-tal av marknadens brandsläckningsskum. Vissa skum innehåller så kallade högfluorerade ämnen som enligt Livsmedelsverket utgör ett stort hot mot dricksvattnet. Skum från flygvapnets brandövningsplatser har förgiftat dricksvatten på flera orter i landet. Övning med skum har förekommit på de flesta räddningstjänster.

– Övningarna som historiskt gjorts på många platser i Sverige skulle mycket väl kunna bli den största miljöskandalen i Sveriges miljöhistoria, vi är på väg dit. Vi har haft många miljöproblem med kvicksilver och dioxiner men få påverkar dricksvattnet direkt som det här.

På marknaden finns ett antal B-skum som innehåller högfluorerade ämnen. Den värsta, PFOS, är förbjuden och Anna Kärrman har analyserat ersättningsmedlen.

– Gemensamt för alla produkter på svenska marknaden är att en del av strukturen är en så kallad fluorerad telomersyra. Genom andra forskare vet vi att de här omvandlas i naturen, men slutprodukten blir ett extremt stabilt högfluorerat ämne som är extremt långlivat. I stället för att använda slutprodukten direkt har man ersatt den med en produkt som omvandlas i några enstaka steg.

Högfluorerade ämnen är en grupp av kemikalier med tusentals olika varianter, med det gemensamt att de har fluor i sig. De ska inte förväxlas med fluor som finns i tandkräm. Ämnena är mycket stabila. De tål hög värme och tuffa förhållanden utan att brytas ned. De sänker ytspänningen, är både fett- och vattenavstötande.

– De har många bra egenskaper men samtidigt är det de bra egenskaperna som skapar problem. Naturliga processer har extremt svårt att bryta ner högfluorerade ämnen, det som används kommer att vara kvar i miljön under en överskådlig framtid. Det är naturligtvis en varningssignal, för hur ska vi hantera avfallet?

A-skum innehåller inte fluorämnen utan andra ytaktiva ämnen. Anna Kärrmans analyser visar att de har likartade strukturer men att fluoret saknas vilket gör att de lättare bryts ner.

– Men de har fortfarande den effektiva tvätteffekten och det är inte en bra egenskap i det här sammanhanget. Om A-skum tillsammans med förbränningsprodukter kommer ner i grundvattnet är det egentligen ett precis lika stort miljöproblem som ett B-skum. Grundvattnet är sterilt, det finns inga mikroorganismer som kan bryta ner kemikalierna, säger Anna Kärrman.

Som miljökemist ser hon helst man slutar använda högfluorerade ämnen helt och hållet med möjlighet till dispens för vissa typer av anläggningar. Generellt ser hon helst att räddningstjänsten går över till alternativ som ger så lite släckvatten som möjligt.

I studien gjordes brandtester vad som händer vid höga temperaturer med olika tekniker; vatten, Cafs-system och skärsläckare. Skärsläckaren testades också med vatten och ett tillsatsmedel som innehåller oorganiska salter.

– Vi lade ner otroligt mycket tid på att få bränderna exakt likadana eftersom vi ville utvärdera tekniken, ingenting annat fick variera.

Det var stora skillnader både i hur mycket släckvätska som användes och släckvatten som bildades. Användes enbart vatten med vanligt strålrör för att släcka branden gick det åt 120 liter. Vatten och tillsatsmedel med skärsläckare krävde 20 liter.

– Vid alla försök utom med skärsläckare och tillsatsmedel fanns det släckvatten i uppsamlingskärlen. Med skärsläckare och tillsatsmedel var det tomt. Det gick åt minst släckvätska och fanns inget släckvatten kvar. Om släckvätskan kan användas så effektivt att det är minimalt med släckvatten kvar så är det mycket bra för miljön.

Försöken analyserade också bildningen av biprodukter i rökgaserna och sotet för att se om det bildas olika mycket beroende på teknik.

– Det var inga jättestora skillnader men när vi använde skärsläckaren och tillsatsmedel, så låg det lägst i bildningen av i stort sett allting vi mätte. Det ger en indikation på att när man får en snabb släckning bildas det färre förbränningsprodukter.

Som Anna Kärrman ser det är det viktigaste att inte få ner kemikalier i våra vattendrag. Det är känsligast och huvudfokus ur miljösynpunkt. Därför kan det ibland vara bättre att låta det brinna än att riskera läckage av släckvatten.

– Man kan alltid diskutera om det är bra att allt förbränns, går upp i luften och regnar ner någon annanstans, men om man ska välja pest eller kolera är punktutsläpp i vattendrag och till grundvattnet överlägset sämst, säger Anna Kärrman.

Under studien har det väckts nya frågor om brandskummens effekter på människa och miljö och därför kommer det att bli en fortsättning. Under våren hölls fyra seminarier om skum­användning vid brandsläckning. En film från seminarierna tillsammans med en kort rapport från studien kommer under hösten att göras allmänt tillgänglig.