Vi befinner oss några hundra meter väster om Västerås flygplats, på Frivilliga flygkårens (FFK) kårstab. Navet för verksamheten.
Flygverksamheten finns över hela landet, en förutsättning för en frivilligorganisation som ska kunna vara ett stöd varhelst det behövs.
– Vi är en extraresurs i både kris och krig, när samhällets övriga resurser inte räcker till, säger kårchefen Thomas Alexandersson.
Skogsbrandsbevakning är en stor del av verksamheten, vi återkommer till det, men FFKs medlemmar lyfter på många andra uppdrag.
Hemvärnsflyg och Sjöinformationsgrupper är militära uppgifter där FFK-piloterna har tjänstgöringsavtal med Försvarsmakten och övas regelbundet.
Civilt har FFK löpande avtal med Trafikverket för att vid behov spana över väg och järnväg, exempelvis vid risk för fallna träd under oväder eller i samband med översvämningar. På samma vis genomförs spaningar åt Svenska kraftnät. Ibland är Naturvårdsverket uppdragsgivare vid rovdjursinventering.
– Vi får från luften väldigt bra lägesbild, exempelvis över järnvägsspår i obebyggd mark där det är svårt att komma nära från marken, eller för att se utbredning av en översvämning.
En pilot och en spanare ingår alltid i besättningen. Spanaren hjälper till med navigering, men huvuduppgiften är att just spana, fotografera och sköta Rakel. Fotouppgiften kallas TBOS – ta bild och sänd. Lösningen är enkel och effektiv.
– Spanaren fotograferar med en systemkamera och via en ipad överförs bilderna till en egenutvecklad app. De som ska se bilderna, räddningstjänsten eller vem det är, får via internet inloggning till en server och laddar hem bilderna som är försedda med geodata, berättar Thomas Alexandersson.
Lägesbilder från luften är väsentlig information som skogsbrandsflyget, den stora civila uppgiften, levererar. Det blev många bilder sommaren 2018.
– Historiskt sett har det aldrig flugits så mycket, året slog alla flygtider med hästlängder. FFK flög totalt 11 000 timmar under året, 5 500 timmar var brandflyg. Det innebär ungefär 2 500 flygningar.
2016, ett mer normalt år, hade brandflyget 1 600 flygtimmar.
”Vid ett tillfälle såg vi att branden började
omringa räddningstjänstens personal,
då fick vi dem att retirera ur skogen.”
Tidig upptäckt är väsentligt. Totalt upptäckte brandflyget 520 bränder förra året.
– Tror vi stod för 333 av dem. Men vi ska inte glömma alla gånger vi bekräftar att det inte brinner. Det händer med jämna mellanrum att någon larmar för att det luktar rök eller att de ser rök, men det brinner inte. Vi sparar rätt mycket pengar när onödiga utryckningar förhindras.
- Händer det att er överblick styr räddningsinsatsen?
– Det händer. Vid ett tillfälle såg vi att branden började omringa räddningstjänstens personal, då fick vi dem att retirera ur skogen. Vi leder även räddningsfordon fram till bränder, har väldigt bra lägesbild över små skogsvägar och eventuella hinder på vägarna.
Totalt finns det i landet 32 slingor för brandbevakning, FFK sköter 17 av dem. Några slingor ansvarar kommersiella flygare för. I övrigt är det lokala flygklubbar, där många besättningsmedlemmar även är medlemmar i FFK, som har avtal med länsstyrelser.
Hur ofta brandflyget ska vara i luften beror på brandrisken och beskrivs i avtalen, vid högsta brandrisknivå kan det vara tre gånger om dagen.
– Men räddningsledaren har egentligen huvudansvaret och kan bestämma frekvensen.
Enligt nya villkor för flygsäkerhet sedan förra året får FFKs piloter som lägst flyga på 500 fot (150 meter). Tidigare fanns tillstånd för lågflygningar på 200 fot (60 meter), bland annat ur försvarsperspektiv.
– Vi ansöker hos Transportstyrelsen om specialtillstånd för lågflygning och hoppas få det klart under året. Vissa insatser kräver lågflygning. Det kan vara vid sök- och räddningsinsatser eller för att vid sjöövervakning identifiera fartygsbeteckningar.
Thomas Alexandersson var utbildningsansvarig i FFK 1997-98, därefter pilot hos SAS och ett norskt inrikes flygbolag innan han blev kårchef för FFK hösten 2017.
– Hade suttit i cockpit i nästan 20 år, det var dags att göra något annat. Det blev en omställning och den häftigaste resan i mitt liv. Vi har haft stor omsättning på personal, infört nytt it-system, fått ändrade tillstånd och regelverk. Och på det – skogsbrandssommaren 2018.
Kårstaben i Västerås är huvudman för alla utbildningar och förmedlar lärare över landet, ansvarar för ekonomi och övrig administration.
– Alla flygrapporter genererar en faktura. Faktureringen sköter vi centralt, tror vi hade 7 718 rapporterade flygningar förra året.
Ett bekymmer är att antalet privatflygarcertifikat minskar, samtidigt som verksamheten växer med fler uppdrag.
– Vill vi ha den här verksamheten behövs fler piloter, men det är inte helt lätt att få styr på. För att klara uppdragen tittar vi på samverkan med andra frivilliga för att bilda strategiska grupper. Det är viktigt att samverka, det finns kraft att hämta av varandra.
– Tyvärr är vi också för mansdominerade. Av 2 900 medlemmar är bara 13 procent kvinnor. I ungdomsverksamheten är 30 procent kvinnor, men ser vi till övriga medlemmar är det bara fyra procent.
”Mekaniker avbröt semestrar och
skruvade under nätterna för att vi skulle
ha maskiner i luften under dagarna.
Det gjordes ett exceptionellt jobb.”
Ett orosmoln är också att flygplansflottan – planen ägs i huvudsak av flygklubbarna – börjar bli föråldrad och tillgången till reservdelar minskar. Flygverkstäderna blir också färre, exempelvis ska ett plan efter 50 timmars flygtid på tillsyn hos behörig mekaniker.
– Där stötte vi på problem i somras. Normalt kanske ett plan flyger några timmar i veckan. I somras var en del plan på tillsyn en gång i veckan. Det satte jättepress på den tekniska organisationen. Får vi ingen service har vi inget brandflyg. Mekaniker avbröt semestrar och skruvade under nätterna för att vi skulle ha maskiner i luften under dagarna. Det gjordes ett exceptionellt jobb, både från länsflygavdelningar och tekniska sidan; det var inte många flygningar vi ställde in.
Ytterligare ett bekymmer är att antalet flygplatser minskar, bränslepumpar likaså.
– Gävle flygplats försvinner, Mora och Borlänge är osäkra. Var ska brandflyget lyfta och landa? Det är en ganska stor fråga. Färre bränslepumpar gör att vi får flyga omvägar för att tanka under uppdrag, det är helt galet.
– Det finns beredskapsflygplatser, men det kanske krävs krisberedskapsflygplatser i framtiden. Vi har lyft frågan hos näringsdepartementet och efterlyser ett helhetsgrepp utifrån ett krisberedskapsperspektiv. Tanken med krisberedskapsflygplatser är att de ska kunna ha en slags beredskap och startas upp med något eller några dygns varsel när man exempelvis ser att en storm nalkas ett visst område.
Flyggrupper inom FFK
Flyginsatsgrupp
Övas specifikt för att kunna utföra uppdrag för det civila samhället. Kan vara skogsbrandsbevakning, kraftledningsinspektion, trafikövervakning, fotouppdrag eller eftersök av försvunna personer.
Flyginsatsgrupperna, totalt 28 stycken med åtta personer i varje grupp, har två timmars beredskap.
Hemvärnsflyg
Militära flyggrupper som är fast del i hemvärnsbataljonerna. Piloterna klassificeras som stridande personal.
Det finns 33 grupper med hemvärnspiloter. Tjänstgöringsavtal med Försvarsmakten.
Sjöinformationsgrupp
Sjöövervakningsuppdrag för marinen genomförs nästan dagligen, i huvudsak för att identifiera och dokumentera mål i farvattnen runt Sveriges kuster. Kan även bistå med eftersök vid sjö-räddning och oljeutsläpp.
Omkring 250 medlemmar, varav de som genomför övervakning kan operera mer avancerat och har avtal direkt med marinen.
Resursgrupp
Första naturliga steget in i organisationen. Aktiv i gruppen kan vara med på uppdrag som brandflyg och sjöbevakning, förutsatt relevant utbildning och flygtid.
Young pilots
För unga, 14- 25 år, som är nyfikna på flyg. 900 medlemmar. Erbjuder sommarläger, utbildningar med mera. Ger möjlighet att utbilda sig till spanare. Man kan ha privatcertifikat för flyg innan körkort för bil.