Den här webbplatsen använder cookies för att ge dig en så bra upplevelse som möjligt. Genom att klicka på "Jag förstår" samtycker du till att cookies används. Jag förstår, stäng

Skyfallen kommer allt oftare

Stormar, skyfall, åskoväder, hög värme, snöoväder.
Extremväder har blivit vanligare i olika skepnader.

Publicerad: 2015-09-21
Det vi i dag upplever som extremväder kan i en framtid vara normalväder, säger klimatforskaren Hans-Olav Hygen. Han tror framförallt att vi behöver förbereda oss på plötsliga skyfall. Foto: Johan Eklund

Hans-Olav Hygen

– Jag tror vi framförallt ska vara förberedda på stora, plötsliga regnväder. Det sätter oss mest på prov, säger Hans-Olav Hygen, klimatforskare på Norsk meteorologisk institut.

Extremväder var ett tema på Nordredkonferensen i Göteborg. Hygen gav en ganska dyster bild av klimatförändringarna och dess konsekvenser.

Medeltemperaturen stiger, nederbörden ökar. Och inte minst väsentligt; förändringarna kommer inte att fördelas jämnt över året.

– Vi får väder som är vanskligare att ha att göra med, utmaningarna blir fler. Det blir fler dagar med torka, men också oftare intensiv nederbörd. Det som 2011 var en extremsommar i nederbörd kan i framtiden bli normalväder. Vi har tydliga signaler på att maxnederbörd per dygn ökar, sade Hygen.

Varför blir det oftare plötsliga skyfall?

– Vi får mer energi i atmosfären. Mer vind bygger upp större droppar och det kommer att ge mer av tropiskt väder.

Hygen visade grafer över väderutvecklingen över flera hundratusen år. Och att temperaturhöjningar följts av sänkningar.

– Det har samband med jordens bana runt solen. När banan är rund blir det varmare, perioder när den varit mer elliptisk har det var varit kallare. Och kurvorna för temperatur och koldioxidhalt har följt varandra.

Temperaturförändringar har haft naturliga förklaringar, Och så var det till mitten av 1900-talet, visade Hygen.

– Från 1960-talet ser vi plötsligt ett klart samband mellan människan och vädret, människans leverne påverkar kurvan. 2015 kommer vi för första gången att ha en genomsnittlig koldioxidhalt på 400 ppm (parts per million). Om vi inte ändrar vårt sätt att leva kommer vi närma oss 1 000 ppm i slutet av århundradet.

– Ökad årstemperatur på två grader innebär mycket. Det kan bli obehagligt varmt, upp mot 40 grader. Och det är bara 35 år dit. Men vi kan göra en del åt det, sade Hygen.

Under 2011 slog extremväder till på flera håll. I Finland orsakade stormen Dagmar stora skador och svåra påfrestningar. Fler än 200 000 hushåll saknade el, skadekostnaderna beräknades till runt 900 miljoner kronor.

Finland har beslutat att alla elledningar ska ner i marken till 2028. På nätleverantörer finns krav på driftsäkerhet.

– Regionalt måste byggas så att el inte är borta mer än högst sex timmar i städer, 36 timmar i andra områden. Vid avbrott är nätleverantörerna skyldiga att ersätta kunderna enligt en skala med maxbelopp på 2 000 euro, säger Taito Vainio vid inrikesministeriet.

I juli samma år drabbades Köpenhamn av det värsta regnovädret någonsin, skadorna uppgick till över 7 miljarder kronor. För att ta hand om stora vattenmängder anläggs grönområden och så kallade försinkelsevägar som leder bort vatten.

– Vi räknar med att arbetet tar 20 år, säger Aske Steffensen, Köpenhamns kommun.

Rickard HansenSkogsbrandsexperten Rickard Hansen förklarade det fenomen som inträffade när branden i Västmanland plötsligt eskalerade 4 augusti.

– En konvektionsplym bildades och orsakade en explosiv spridning. Det fanns ingen chans att stoppa den, säger Hansen.

Hög brandbelastning, låg fukthalt och instabila luftmassor är tre villkor för ett brandplymsdominerat förlopp, berättade Hansen och tog några historiska exempel. Bland annat ett från Oregon 1933 där branden på några timmar ökade i omfattning från 16 000 till 110 000 hektar.

– De här förloppen ger större flygbränder, bränderna interagerar och ger upphov till våldsamma spridningshastigheter. Vid normal skogsbrand värms från ett håll, här från två håll. Antändningen går oerhört snabbt.

Vad gör man om branden inte går att stoppa?

– Låt det gå. Det våldsamma är också instabilt. Efter ett antal timmar kollapsar plymen och det är över.

Brandvirvlar på marken, låg luftfuktighet, frekvensen av toppbränder och intensitetsökning på eftermiddagen är varningssignaler.

– Generellt kan jag önska att vi i Sverige, som är duktiga på brandförlopp i byggnader, blir duktigare att se de här varningssignalerna. Det finns diverse indexvärden som kan vara bra att använda på övningar. Men de säger inte så mycket, se och förstå branden i stället.

Hur stor är kunskapen om brandplymer?

– Jag tror inte så många känner till det. Det finns en bok jag skrivit, önskar att fler hade läst den.

Per Larsson
blog comments powered by Disqus
Om tidningen

Tjugofyra7 bevakar utvecklingen inom MSBs ansvarsområden och ska stimulera till debatt i dessa frågor. Enbart Ledaren är att betrakta som MSBs officiella linje.

Kontakt
Redaktionen