Den här webbplatsen använder cookies för att ge dig en så bra upplevelse som möjligt. Genom att klicka på "Jag förstår" samtycker du till att cookies används. Jag förstår, stäng

Deltidare saknar utbildning

Deltidsbrandmän som saknar utbildning i Räddningsinsats är inte helt ovanligt.

Publicerad: 2015-09-21
En enkät från Tjugofyra7 visar att det kan vara upp mot tio procent av landets deltidsbrandmän som saknar utbildning i räddningsinsats.Foto: MSB

 – Det är inte bra. Och att ge bättre förutsättningar att kunna genomföra utbildning är bland det mest centrala i den pågående utbildningsutredningen, säger Per Hulling, verksamhetsansvarig på MSB.

Det finns cirka 10 500 deltidsbrandmän i landet. Hur många som arbetar som deltidsbrandmän utan att ha genomfört den vedertagna utbildningen är osäkert, men det kan röra sig om runt tio procent.

Tjugofyra7 gjorde en enkät som pekar åt det hållet, räddningstjänster som representerar 45 procent av landets deltidsbrandmän svarade. Där angavs drygt 500 sakna utbildningen. En del hade dock genomgått preparandkurs, andra ska gå utbildning i höst.

Skälen som anges för att utbildning saknas är flera. De vanligaste är:

  • Hög omsättning på personal. De flesta räddningstjänster har personal anställd 1-2 år innan de skickas på utbildning. Deltidare hinner sluta innan de går utbildningen och nya måste rekryteras. Många av de outbildade är nyrekryterade.
  • Svårt att få ledigt från ordinarie jobb eller vara borta från familjen.
  • Brist på utbildningsplatser.

Antalet utbildningsplatser som MSB erbjuder ligger klart under antalet ansökningar. De senaste fem åren har antalet utexaminerade legat på 55-76 procent av antalet sökande.

– Differensen kan tyckas stor. Men den är missvisande i förhållande till faktisk efterfrågan, bland annat beroende på att inte alla sökande har möjlighet att delta i utbildningen, säger Per Hulling.

Dominerande orsaker till att erbjuden plats inte nyttjas är svårighet att få ledigt från jobb, familjesituation eller att man kommit in på utbildningsort långt bort som inte var förstaval. Plats erbjuds då till reserver. Utbildningsplatserna fylls i slutändan till runt 95 procent.

Även ekonomi anges som skäl till att platser avstås, bland annat att bidraget från MSB halverats. Kost, logi och kurskostnaden står myndigheten för. Det är schablonersättningen för lön och resor som halverats.

– Det infördes 2014. Ett sätt för MSB att klara ekonomin och samtidigt upprätthålla antalet kurser och kvalitén på utbildningen, säger Monica Edsgård, verksamhetsansvarig.

Bristen på utbildning är dock inte generell. En tredjedel av de räddningstjänster som svarat anger att alla deras deltidsbrandmän genomgått utbildningen och att man alltid nyttjar alla tilldelade utbildningsplatser oavsett ort. Bland övriga pendlar andelen som saknar utbildning i Räddningsinsats mellan 3 och 34 procent. De med hög andel har relativt många nyanställda.

MSB genomförde i vintras en enkät där 29 procent av räddningstjänsterna angav att de hade deltidsbrandmän som inte gått utbildningen och heller inte planerade att göra det.

Skälet var bland annat att de hade annan utbildning, exempelvis den tvååriga i Skydd mot olyckor (SMO), räddningsman, internutbildning eller utökad preparand.

Andra skäl att inte utbilda var långvarig erfarenhet, nyanställda, ekonomi, varit anställd i över 30 år, utbildar själva eller i närområdet.

– MSBs mål är att alla ska vara utbildade. Om det är ett problem får vi jobba på att lösa det, säger Monica Edsgård.

I dag råder mer differentierade uppgifter bland deltidsbrandmän. Det har fått Pacta/SKL att lämna in förslag om förändrat upplägg av utbildningen.

– De vill att rökdykning tas bort från grundkursen i Räddningsinsats och i stället blir ett tillval, säger Per Hulling.

Flera räddningstjänster kommenterar att de ibland i sent skede blir överrumplade av antagningar till utbildning då den enskilde själv skickar in ansökan. De önskar i stället att arbetsgivaren anmäler personal till utbildningen.

– Vi följer allmänna principer om personlig ansökan till utbildning. När vi stänger anmälan ska arbetsgivaren godkänna antagning. Och det finns möjlighet för arbetsgivaren att löpande under ansökningstiden logga in i utbildningsportalen och se vilka som sökt, säger Monica Edsgård.

Per Larsson

Kommentarer i enkäten

"Hos oss händer det då och då att Rib-personal slutar innan de gått räddningsinsats – 1-2 år efter anställning – när de i praktiken fått prova på beredskapen och har svårt att få ihop den med familjesituation och huvudanställning samt att de inte tycker sig ha tid att ta C-körkortet."

"När vi skickar in uppgifter om utbildningsbehov är det en bästa gissning. Uppgifterna förändras ofta till det är dags att skicka personal på utbildning. Jag kan gissa att många kanske tar extra höjd för behovet. De som man vet ska gå kan få förhinder och får vänta till nästa termin eller nästa år."

"Många av våra nyanställda har efter genomförd preparandutbildning inte hunnit med att söka Rib-utbildning. Budgeten tillåter bara ett visst antal utbildningsplatser per år."

"Vi håller på med en översyn av utbildningsbehovet där vi bland annat tittar på att anpassa utbildningen efter vilken kunskap man behöver på respektive station. Exempelvis känns det bortkastat att låta en brandman på en mindre kår som inte rök/kemdyker att vara borta på utbildning och lära sig detta då denne aldrig kommer tillämpa kunskapen."

"Vi har under de senaste 15 åren enbart vid ett par tillfällen tackat nej till utbildningsplatser på Räddningsinsats. Vid de tillfällena var det problem med huvudarbetsgivarens behov, tiden för utbildningen och förändrad familjesituation."

"Väljer att tona ner begreppet outbildade brandmän lite. Samtliga har genomfört den inledande preparandutbildningen samt kompletterande sjukvårdsutbildning och eventuella specialkompetenser för att därefter som reservbrandman ingå i ordinarie utbildningsverksamhet."

"Vi nyttjar utbildningen, men jag vet att det delvis är en kostnadsfråga i kommunerna. Med hög personalomsättning så innebär det även för oss småkommuner att vi behöver utbildningsplatser varje år. Jag tror faktiskt att kostnaden är en stor anledning för de flesta."

"Vi sökte platser på en utbildningsort inför hösten, många av våra sökande fick inte plats. Därefter har MSB på eget bevåg antagit några av våra medarbetare till MSB Sandö. Vår personal vill helt enkelt inte åka så långt under sådana omständigheter. Vissa slutar hellre som brandmän. Vi har fört diskussioner om möjligheten att utbilda på annat sätt än genom MSB om ingen förändring kan ses."

"I och med diskussionerna kring att lägga ner en utbildningsplats har vi börjat undersöka alternativa utbildningssätt."

"Vi anser att man ska ha jobbat 1,5-2 år innan man går Räddningsinsats, samt att vi har krav på att C-körkortet ska vara taget. En station släpar i utbildningen eftersom viljan att ta körkort har varit låg. Det har ändrats eftersom vi fått in nya personer som tar körkortet och då petar ner de som inte har det till vikarier."

"Jag tycker det är av vikt och värde att vi kan skicka personal till Sandö för utbildning och därför blir man lite irriterad när man pratar om nedläggning av skolan och att man dessutom halverat ersättningen. Alla vet att vi småkommuner har en ansträngd ekonomi, staten behöver inte spä på den bördan. Det ska ju vara som det skrivs i lagen ett likvärdigt skydd."

"15 juli skickade MSB ut e-post med anledning av att det finns utbildningsplatser kvar på tre Räddningsinsats-kurser (och två Räddningsledare A-kurser) i Sandö, den utbildningsplats där MSB dessutom har lagt in extrakurser under hösten på grund av högt ansökningstryck. Varför förläggs inte utbildningarna på de utbildningsorter som i första hand efterfrågas?"

blog comments powered by Disqus
Om tidningen

Tjugofyra7 bevakar utvecklingen inom MSBs ansvarsområden och ska stimulera till debatt i dessa frågor. Enbart Ledaren är att betrakta som MSBs officiella linje.

Kontakt
Redaktionen