– Det är inte bra. Och att ge bättre förutsättningar att kunna genomföra utbildning är bland det mest centrala i den pågående utbildningsutredningen, säger Per Hulling, verksamhetsansvarig på MSB.
Det finns cirka 10 500 deltidsbrandmän i landet. Hur många som arbetar som deltidsbrandmän utan att ha genomfört den vedertagna utbildningen är osäkert, men det kan röra sig om runt tio procent.
Tjugofyra7 gjorde en enkät som pekar åt det hållet, räddningstjänster som representerar 45 procent av landets deltidsbrandmän svarade. Där angavs drygt 500 sakna utbildningen. En del hade dock genomgått preparandkurs, andra ska gå utbildning i höst.
Skälen som anges för att utbildning saknas är flera. De vanligaste är:
- Hög omsättning på personal. De flesta räddningstjänster har personal anställd 1-2 år innan de skickas på utbildning. Deltidare hinner sluta innan de går utbildningen och nya måste rekryteras. Många av de outbildade är nyrekryterade.
- Svårt att få ledigt från ordinarie jobb eller vara borta från familjen.
- Brist på utbildningsplatser.
Antalet utbildningsplatser som MSB erbjuder ligger klart under antalet ansökningar. De senaste fem åren har antalet utexaminerade legat på 55-76 procent av antalet sökande.
– Differensen kan tyckas stor. Men den är missvisande i förhållande till faktisk efterfrågan, bland annat beroende på att inte alla sökande har möjlighet att delta i utbildningen, säger Per Hulling.
Dominerande orsaker till att erbjuden plats inte nyttjas är svårighet att få ledigt från jobb, familjesituation eller att man kommit in på utbildningsort långt bort som inte var förstaval. Plats erbjuds då till reserver. Utbildningsplatserna fylls i slutändan till runt 95 procent.
Även ekonomi anges som skäl till att platser avstås, bland annat att bidraget från MSB halverats. Kost, logi och kurskostnaden står myndigheten för. Det är schablonersättningen för lön och resor som halverats.
– Det infördes 2014. Ett sätt för MSB att klara ekonomin och samtidigt upprätthålla antalet kurser och kvalitén på utbildningen, säger Monica Edsgård, verksamhetsansvarig.
Bristen på utbildning är dock inte generell. En tredjedel av de räddningstjänster som svarat anger att alla deras deltidsbrandmän genomgått utbildningen och att man alltid nyttjar alla tilldelade utbildningsplatser oavsett ort. Bland övriga pendlar andelen som saknar utbildning i Räddningsinsats mellan 3 och 34 procent. De med hög andel har relativt många nyanställda.
MSB genomförde i vintras en enkät där 29 procent av räddningstjänsterna angav att de hade deltidsbrandmän som inte gått utbildningen och heller inte planerade att göra det.
Skälet var bland annat att de hade annan utbildning, exempelvis den tvååriga i Skydd mot olyckor (SMO), räddningsman, internutbildning eller utökad preparand.
Andra skäl att inte utbilda var långvarig erfarenhet, nyanställda, ekonomi, varit anställd i över 30 år, utbildar själva eller i närområdet.
– MSBs mål är att alla ska vara utbildade. Om det är ett problem får vi jobba på att lösa det, säger Monica Edsgård.
I dag råder mer differentierade uppgifter bland deltidsbrandmän. Det har fått Pacta/SKL att lämna in förslag om förändrat upplägg av utbildningen.
– De vill att rökdykning tas bort från grundkursen i Räddningsinsats och i stället blir ett tillval, säger Per Hulling.
Flera räddningstjänster kommenterar att de ibland i sent skede blir överrumplade av antagningar till utbildning då den enskilde själv skickar in ansökan. De önskar i stället att arbetsgivaren anmäler personal till utbildningen.
– Vi följer allmänna principer om personlig ansökan till utbildning. När vi stänger anmälan ska arbetsgivaren godkänna antagning. Och det finns möjlighet för arbetsgivaren att löpande under ansökningstiden logga in i utbildningsportalen och se vilka som sökt, säger Monica Edsgård.