Den här webbplatsen använder cookies för att ge dig en så bra upplevelse som möjligt. Genom att klicka på "Jag förstår" samtycker du till att cookies används. Jag förstår, stäng

"Crush syndrome" stor risk när fastklämda räddas

Fastklämda personer kan dö efter räddning.
Fenomenet kallas Crush syndrome.

Publicerad: 2015-10-07
Upp till hälften av de som räddas ur rasmassor efter jordbävning dör av Crush syndrome. Foto: Lars Johansson

– Studier visar att upp till 50 procent av de som räddats efter en jordbävning dör av detta. Det nämndes inte under de fem och ett halvt år jag läste sjukvårdsutbildning. Jag har lärt mig om det på internationella insatser och under utbildningen till Swift-sjuksköterska, säger Karin Hugelius, ambulanssjuksköterska och doktorand vid Örebro universitet.

Karin har erfarenhet från en rad insatser med MSB i katastrofområden. Vid sidan av ambulansjobbet forskar hon om överlevnad och återhämtning efter naturkatastrofer.

Crush syndrome uppstår när personer är svårt eller långvarigt fastklämda och är vanligt vid jordbävningar. Men det kan även inträffa vid trafik- eller industriolyckor.

Inom svensk ambulanssjukvård finns ingen behandlingsplan för tillståndet, och det finns risk att man agerar fel, konstaterar Karin Hugelius.

– Tålamod är viktigt. Det är ingen idé att rädda en människa om denne dör fem minuter eller några timmar efteråt.

Karin HugeliusDet som drabbar den skadade är att den fastklämda delen av kroppen blir utan blod och syre, men musklerna fortsätter att jobba.

– Cellerna i den fastklämda kroppsdelen går sönder på grund av det yttre trycket, eller på grund av kemisk reaktion och då blir det surt i kroppen och en massa skadliga ämnen frigörs från de skadade cellerna.

När trycket lossas – det är då det kan bli livsfarligt.

– Då flödar allt från de klämda delarna upp i kroppen och går bland annat till hjärtat och njurarna. Lossar vi för fort är det stor risk att patienten dör.

Hur lång tid man har på sig att lossa den skadade finns ingen tidsgräns för. Det beror på hur stor del av kroppen som är fastklämd.

Hur gör man då?

– Planera hur losstagningen ska gå till. Den som redan suttit fast ett tag kan sitta en kort stund till. Det kan behövas kvalificerad medicinsk bedömning innan losstagning. Ha tålamod, samverka, planera igen – och ha mer tålamod.

Dropp före, under och efter losstagningen späder ut det flöde som inträffar när personen kommit loss och kan hjälpa mot crush syndrome. Men det kan vara knöligt att komma åt att sätta dropp, särskilt i trånga utrymmen.

– Ett tips är att förbereda allt och tejpa fast det man behöver på sin egen arm som man sedan håller framför sig när man ålar in till patienten

– Losstagningen behöver ske långsamt. Det är bra att ha hjärtövervakning. Vid insatser i jordbävningsområden använder vi i Swift-styrkan EKG-mätning för att upptäcka påverkan på hjärtat.

Men det kanske inte går att göra losstagningen långsamt, kan finnas risk för ytterligare ras eller andra skador som kräver snabb åtgärd.

– En teoretisk möjlighet är att sätta ett avsnörande förband vid de klämda delarna och släppa försiktigt på det under kontrollerade former när personen kommit loss. Vi vet inte om det fungerar, men om det inte finns någon annan utväg är det värt att pröva.

Nedkylning är en annan risk om en person sitter fast länge.

– Skadade blir även på sommaren kalla väldigt fort. I Sverige är vi ganska bra på att hantera detta. Men det är viktigt att hantera alla nedkylda med stor varsamhet, exempelvis att vinscha dem horisontellt.

 

Fotnot: Swift står för står för Swedish International Fast response Team och är MBSs resurs för att söka och rädda människor.

Per Larsson
blog comments powered by Disqus
Om tidningen

Tjugofyra7 bevakar utvecklingen inom MSBs ansvarsområden och ska stimulera till debatt i dessa frågor. Enbart Ledaren är att betrakta som MSBs officiella linje.

Tillgänglighetsredogörelse

Kontakt
Redaktionen