Kristina SmithMen också uppskattat.

– Jag är glad att vi börjat planeringen för civilt försvar för det har gjort länsstyrelsen en lite sexigare myndighet att jobba på, säger Kristina Smith, länsstyrelsen Uppsala.


Thord Eriksson, ämnesråd på justitiedepartementet, poängterar att det handlar om ett modernt totalförsvar.
– Det är så lätt att hamna i det som var civilförsvaret. Mycket av det som fungerade bra förra gången passar inte längre för det är stora skillnader i hur samhället är uppbyggt.

Men sedan det gamla civilförsvaret lades ner för 20 år sedan har kunskaper gått förlorade och i väntan på regeringens planeringsanvisningar blickas det bakåt. Enligt Magnus Dyberg Ek, MSB, är en av utmaningarna att tänka nytt utan att förkasta det gamla som fungerade.
Therese Frisell, Livsmedelsverket, har studerat gamla planer.

Therese Frisell– Det här kommer att gå emot departementet lite, men jag fick medhåll av Magnus Dyberg EK att det kan löna sig att gräva lite om man ska jobba med civilt försvar. Jag har hittat en programplan från slutet av 1990-talet och där står mycket intressant om livsmedelsfrågor, hur man tänkte och vad som låg bakom.

Det kan finnas lösningar i gamla planer som kan vara användbara även idag.

– När vi pratar om livsmedel är det samma behov som låg till grund för den förra planeringen, vi behöver fortfarande äta och dricka vatten varje dag. Det mycket lättare att ha något att utgå ifrån, att ta ställning till och kanske förkasta än att bygga nytt från början. Man behöver inte uppfinna hela hjulet igen.

Tiden håller på att rinna ut för att återvinna kunskap som gått förlorad.

– Det gäller väldigt mycket att hugga de personer som är på väg att gå i pension och som jobbade på civilförsvarsavdelningar och försöka tanka ur dem så mycket kunskap som möjligt. Det är precis som Therese och Magnus sagt att vi måste se vad vi kan använda av det gamla konceptet, säger Kristina Smith.

Då hade länsstyrelserna helt andra resurser.

– Under det fantastiska 70-talet som det talas om ibland hade sektionen för civilt försvar i Uppsala 47 personer, idag är det jag.

Fredrik LindgrenFredrik Lindgren, analytiker på FOI, Totalförsvarets forskningsinstitut, ser flera utmaningar i det försvarspolitiska inriktningsbeslutet. Bland annat ser han en han en risk i att beslutet innebär en ensidig fokusering på stödet till Försvarsmakten.

– Det är självklart viktigt att stödet till Försvarsmakten utvecklas, men det är egentligen bara på den punkten det pågår något arbete. Även de andra delarna av det civila försvaret, att värna civilbefolkningen och att säkerställa de viktigaste samhällsfunktionerna, behöver utvecklas.
Att blanda det civila försvarets olika uppgifter är en annan utmaning. Genevekonventionens skydd för traditionella civilförsvarsuppgifter som befolkningsskydd och räddningstjänst skiljer sig från stöd till militära förband.

– De folkrättsliga och praktiska förutsättningarna för att bidra till Försvarsmaktens förmåga under höjd beredskap känns inte helt utredda.

En annan utmaning är kopplad till det faktum att det civila försvaret ska bygga på krisberedskapen.

– Resurserna inom krisberedskapen finns framförallt hos kommunerna, det är där kriser inträffar. Det är med förvåning vi noterat att själva basen för krisberedskapen, i form av kommuner, landsting och regioner, inte tas upp i försvarsbeslutet.

Thord ErikssonDiskussionen fick Thord Eriksson att understryka innehållet i inriktningsbeslutet.

– Den politiska beställningen är tydlig, det handlar om att stärka försvaret. Visst, vi ska se bakåt, men det nya ska inte bygga på hur det såg ut på 1990-talet.

– Det kommer planeringsanvisningar, planeringen kommer att börja, försvarsmaktens behov kommer att bli synliga, så även myndigheternas möjlighet att svara upp mot dom. Ni ska göra många av de grundläggande analyserna. Att sitta i regeringskansliet och bestämma hur allting ska bli är inte görligt. Beredskapsbyggandet står ni för, säger Thord Eriksson.