Den här webbplatsen använder cookies för att ge dig en så bra upplevelse som möjligt. Genom att klicka på "Jag förstår" samtycker du till att cookies används. Jag förstår, stäng

Efterlyses: hjältar och forskare

Förra året belönade Carnegiestiftelsen två hjältar, personer som med risk för sitt eget liv räddat andra.
Men stiftelsen tror att det finns fler hjältar där ute och efterlyser tips om personer som gjort livräddande insatser.

Publicerad: 2016-03-07

Dessutom kan stiftelsen ge bidrag till utbildning och forskning.

Carnegiestiftelsen bildades 1911 efter en donation från den amerikanske stålmagnaten Andrew Carnegie.

Vid en gruvolycka utanför Pittsburgh omkom många gruvarbetare men också flera som försökte rädda sina instängda kamrater. Detta ledde till att Andrew Carnegie inrättade "hjälte­fonder" i USA och flera europeiska länder.

Många gör antagligen associationer till finansvärlden när man hör Carnegie nämnas, men de företagen har ingen koppling till Carnegiestiftelsen.

Den här sammanblandningen är antagligen en förklaring till att stiftelsen och dess uppgift är relativt okänd och att summan man har att dela ut från inte blir fullt utnyttjad.

Hans Lagerhorn– Vi behöver hjälp med att sprida kännedom om stiftelsen och de som skulle kunna tipsa om livräddande insatser är räddningstjänstpersonal, säger Hans Lagerhorn, tidigare räddningschef i Stockholm och vice ordförande i Carnegiestiftelsen.

2015 belönades tre hjältar, Salih Cetin och Lina Schultz från Gävle och Calle Nyström, Simrishamn. De fick 25 000 och ett guldur vardera.

Carnegiestiftelsens styrelse utgör också styrelse för Edvard Roséns stiftelse.

– Edvard Rosén var en svensk man i Köping som skänkte lika mycket pengar som Andrew Carnegie till oss för att dela ut till dem som nästan fick Carnegie. För att få Carnegie ska man ha riskerat sitt liv, men i Edvard Roséns stiftelse kan det vara ett rådigt ingripande. Vi delar oftare ut från den stiftelsen eftersom kraven inte är lika höga. Förra året fick 15 personer 10 000 kronor vardera.

Dessutom kan stiftelserna ge bidrag till forskning, undervisning och utbildning som kan vara av betydelse för räddande av människoliv i samband med olyckshändelser. Även där efterlyses fler ansökningar.

– Vi har bekostat Sjöräddningssällskapets stora livräddningskryssare på Gotland med fem miljoner och nu avsatt 1,5 miljoner för att modernisera båten. Vi annonserar varje år i tidskrifter och på universitet att man kan söka forskningsbidrag, men vi får aldrig in ansökningar från räddningstjänstsidan och det tycker vi är lite synd, säger Hans Lagerhorn.

Gunno Ivansson
blog comments powered by Disqus
Om tidningen

Tjugofyra7 bevakar utvecklingen inom MSBs ansvarsområden och ska stimulera till debatt i dessa frågor. Enbart Ledaren är att betrakta som MSBs officiella linje.

Kontakt
Redaktionen