Det är två budskap från MSB inför arbetet med totalförsvarsplaneringen.

– Det finns inget som hindrar kommuner och landsting att jobba med förberedelser som rör civilt försvar eller höjd beredskap om de har resurser och tycker att det är viktigt. De som redan nu börjar jobba med det kommer att ha ett försprång i sitt arbete när det väl kommer in i överenskommelsen, säger Magnus Dyberg Ek, MSB.

Dessutom ska det inte avvecklas mer resurser som rör civilt försvar om det inte finns synnerliga skäl.

– Det vill säga avveckla inte utan särskild dialog med MSB.

Som svar på ett regeringsuppdrag redovisade Försvarsmakten och MSB i början av juni en gemensam grundsyn för en sammanhängande planering för totalförsvaret. Grundsynen var efterfrågad och nästan varje vecka besöker Magnus Dyberg Ek länsstyrelser och samverkansgrupperingar för att informera och utbilda.

– Det finns ett stort sug efter information och kunskap. Grundsynen ska se till att det civila och militära försvaret på myndighetsnivå går i takt eller är samordnat så långt det är möjligt. I grundsynsdokumentet har vi tagit fram en gemensam målbild och syn på de effekter vi tillsammans vill uppnå inom ramen för totalförsvaret.

I dokumentet lyfts ett antal effektmål. Det handlar om allt från stöd till Försvarsmakten till ett mer uthålligt och motståndskraftigt samhälle, en ökad medvetenhet och försvarsvilja, funktionalitet i samhällsviktig verksamhet även vid störningar till att beakta totalförsvarets krav i all samhällsverksamhet.

– Enligt regelverket, som till exempel krisberedskapsförordningen, har myndigheter ett ansvar att beakta totalförsvarets krav i sin verksamhet. Det har man kanske inte gjort så mycket de senaste 15-20 åren. Det vi nu märker, inte minst i den fysiska planeringen, i översiktsplaner och detaljplaner. Det är kanske miljö, säkerhet och andra samhällsfrågor som ligger högst upp på agendan när man tittar på utvecklingen av fysisk planering, men nu måste man även titta på totalförsvarskraven i den fysiska planering på ett helt annat sätt än man gjort ett antal år.

Genom grundsynen tas ytterligare ett steg för att hjälpa aktörer och myndigheter att komma igång med vad som behöver göras de närmaste åren. Många myndigheter centralt har kommit igång och även länsstyrelserna har kommit igång med sitt arbete men resursbrist är ett problem inte minst regionalt..

– De står inför ett ganska stort arbete och det är fråga om resurser och prioriteringar. MSB kommer att ge bidrag till länsstyrelserna under ett par år för att de ska kunna ta ytterligare ett steg. I budgetunderlaget från i våras har MSB också begärt mandat att omförhandla överenskommelsen med Sveriges kommuner och landsting (SKL) som rör kommuner och landsting så att den i större utsträckning ska beakta höjd beredskap.

Eftersom planeringen för civilt försvar ska bygga vidare på dagens krisberedskap finns en grund att utgå från som ger både struktur och förmåga.

– Regeringens inriktning är tydlig i att vi ska utgå från det vi gör inom krisberedskapen men att vi ska ha ett perspektiv till för höjd beredskap. Därför kommer perspektivet civilt försvar och höjd beredskap att bli en del som hanteras i samverkansområdena. En utmaning är att hålla samman arbetet och bygga på krisberedskapen så att det inte blir en parallell struktur, för då kommer inte resurserna att räcka till.

En stor del av de resurser som behövs vid höjd beredskap finns idag inom det privata näringslivet.

– En av de största utmaningarna är att samverka med näringslivet. Det arbetet måste hänga samman med till exempel det vi gör inom krisberedskapen, skydd av samhällsviktig verksamhet och med det Försvarsmakten gör.

– Vi kommer att i olika spår att närma oss företagen framöver för att utveckla samverkan och kanske titta på om vi behöver vi träffa särskilda avtal eller ha särskild planering med företagen. Det kanske till och med är så vi måste återuppliva kris- och krigsviktiga företag som fanns en gång i tiden. Vi tittar också på hur Finland och Norge gör. Vi har en hel del samverkan kring totalförsvarsfrågor och de har intressanta strukturer och processer som vi kanske kan lära av.