Sverige är inte mitt i ett informationskrig, men beredskapen måste vara hög.

– Det pågår påverkansaktiviteter mot Sverige idag och vi måste vara beredda på att vi kan bli utsatta för ett stort angrepp på delar av eller hela vårt samhälle inom de närmsta åren, säger Mikael Tofvesson, MSB.

MSB har under flera år arbetat aktivt med och stärkt sin förmåga inom informationspåverkan och psykologiskt försvar.

Vid årsskiftet fick myndigheten en ny uppgift av regeringen. MSB ska ha en god förmåga att identifiera och möta informationspåverkan och annan spridning av vilseledande information inom det egna ansvarsområdet.

MSB ska dessutom genom kunskapsspridning och stöd till samverkan bidra till övriga bevakningsansvariga myndigheters och berörda aktörers beredskap.

Som ett resultat av den nya uppgiften har MSB inrättat två nya funktioner, Påverkansanalys och strategiutveckling samt Möta påverkan. Rekrytering till de nya funktionerna pågår.

– Även om vi aktivt har arbetat med dessa frågor sedan 2014 med anledning av Rysslands annektering av Ukraina så är det först nu som vi har fått mandat att fullt ut prioritera och organisera vår verksamhet för att identifiera och möta informationspåverkan, säger Mikael Tofvesson, enhetschef för omvärld och beredskap, MSB.

De nya funktionerna ska arbeta både med långsiktiga frågor och operativt här och nu. Mikael Tofvesson beskriver uppgiften som omfattande.

– Även om vi fortfarande håller på att bygga förmågan att ta oss an uppgiften så har vi fått igång en hel del aktiviteter. Vi har nyligen besökt samtliga länsstyrelser för att öka medvetenheten och kommer nu fortsätta med ”hembesök” hos bevakningsansvariga myndigheter. Vi behöver ha ett starkt nätverk av olika myndigheter och organisationer som löpande samarbetar kring de här frågorna. MSB är en aktör bland flera som ska motverka informationspåverkan.

MSB bidrar också internationellt med en expert på rysk propaganda och desinformation hos EU vid EEAS Task Force StratCom East i Bryssel.

– Vi står även i begrepp att bidra med en expert hos Natos StratCom Center of Excellence i Riga.

Mikael Tofvesson beskriver informationspåverkan som när man använder information för att vilseleda, lura och påverka Sveriges befolkning och beslutsfattare eller andra länder för att få oss att tänka och agera så som angriparen vill. Det kan ske genom propaganda, desinformation, ryktesspridning, hot eller genom att på annat sätt sprida felaktiga uppgifter.

Arbetet kan vara en balansgång. Samtidigt som försök till informationspåverkan ska mötas ska demokratiska fri- och rättigheter värnas.

– Det är väldigt svårt att komma åt informationspåverkan. Ibland genomförs den av konton som administreras av personer som arbetar åt främmande makter och som utger sig för att vara vanliga personer. De skriver på sociala medier eller i kommentarsfält till artiklar och i trådar på diskussionsforum. I några fall använder främmande stater sig av mediekanaler för att påverka oss. Det här är miljöer som är skyddade av vår tryckfrihet och yttrandefrihet. Staten ska ju värna dessa rättigheter och säkerställa att ingen registreras på grund av sina yttranden och åsikter.

Exempel på försök till påverkan som brukar tas upp är falska brev från Sveriges försvarsminister och från justitiedepartementet som försökte få Sverige att framstå som en aktiv och ohederlig deltagare på Ukrainas sida i den pågående väpnade konflikten i landet.

– Få i Sverige har tagit dessa brev seriöst, men denna typ av falska brev riktar sig snarare till utländska målgrupper för att skada förtroendet för Sverige och vår trovärdighet som internationell aktör.

Samtidigt understryker han att Sverige inte befinner sig i ett pågående informationskrig.

– Om vi mäter de incidenter vi kan se i Sverige mot den desinformation och vilseledning samt tekniska utslagning på informationsinfrastrukturen som Ukraina blev utsatt för från Ryssland vid annekteringen av Krim, så är situationen i Sverige inte ansträngd. Det betyder inte att vi kan luta oss tillbaka. Det pågår påverkansaktiviteter mot Sverige idag och vi måste vara beredda på att vi kan bli utsatta för ett stort angrepp på delar eller hela vårt samhälle inom de närmsta åren.

Stå emot informationspåverkan är inte en uppgift enbart för myndigheter. Tänka källkritiskt ska alla göra, inte minst medier.

– Vi är alla en del av det moderna psykologiska försvaret. Genom att tänka källkritiskt och stoppa spridandet av felaktiga uppgifter minskar vi sårbarheten för att samhället ska påverkas negativt. De som jobbar med kommunikation och information i såväl offentlig som privat sektor har en särskilt viktig roll i att vara vaksamma och motverka eventuella påverkansaktiviteter, säger Mikael Tofvesson.