Det säger Per Runeson, professor vid Institutionen för datavetenskap vid Lunds universitet. I ett projekt kallat DigiTrust har han och ett tiotal forskare genom en enkät till 1 100 personer undersökt den digitala tilliten.


Per Runeson berättade om undersökningen på seminariet Trygghet och säkerhet på nätet som anordnades av MSB och EU inom ramen för Europeiska säkerhetsmånaden 2014. Kampanjens syfte är att öka medborgarnas medvetenhet om vikten av informationssäkerhet. Att vi verkligen kan lita på internet är viktigt underströk Johan Hult vid EU-kontoret i Stockholm.


– En av den nya kommissionens prioriteringar är den digitala inre marknaden och man uppskattar att den skulle kunna generera ekonomiska intäkter på drygt 200 miljarder euro fram till 2019. Det kräver att vi känner oss säkra och trygga i att använda nätet för att köpa varor eller beställa tjänster, säger Johan Hult.


DigiTrust visar att litar man på människor i allmänhet litar man också på nätet. Men vad betyder tillit i ett digitalt sammanhang?


– Man kan definiera det som viljan till öppenhet – förhoppningen att det man bidrar med ska tas om hand av mottagaren på ett positivt sätt. Att våga gå in i en relation till ett system, säger Per Runeson.


Övervakning har blivit allt vanligare, genom smartphones finns i princip möjligheten att följa varenda steg vi tar.


Nästan var femte tillfrågad i enkäten är starkt emot all form av övervakning och svarar att myndigheter aldrig får samla in uppgifter om internetvanor. Samtidigt tycker en majoritet, 70 procent, att det är något som ett demokratiskt samhälle ska kunna göra efter till exempel beslut i domstol.


Sverige brukar beskrivas som ett högtillitsland, men flera undersökningar pekar på att det är på väg att ändras. Vi har blivit mer restriktiva med att lita på människor i allmänhet.


– Vi är nog mer skeptiska än vårt rykte säger. Endast 37 procent svarade att det i hög eller viss utsträckning går att lita på människor i allmänhet.


Diskrepansen mellan skepsis och praktiskt handlande är som mest uppenbar i sociala medier.


– Där har vi en tydlig paradox. Endast 15 procent har stort förtroende för Facebook. 48 procent har lågt förtroende för Facebook och ändå används det av 80 procent.


Per Runeson anser att vi behöver lära oss bli mer skeptiska.


– I det demokratiska samhälle vi lever i med ett väl fungerande rättssystem kan det vara motiverat med den tillit vi har, men minska skakning i det demokratiska systemet gör att det blir farligt. Vi tar demokratin för given men den behöver hela tiden återerövras. Vi säljer ut våra rättigheter lite aningslöst. Nätet är inte gratis, vi betalar med vår information, säger Per Runeson.


Fia Ewald håller med om att vi bör vara skeptiska åtminstone på ett område.


– Det gäller olika sjukvårdslösningar för där har man ingen större anledning att känna tillit till att informationen hanteras på ett integritetssäkert sätt.


I övrigt lägger hon ansvaret för ett väl fungerande e-samhälle på myndigheter och privata aktörer.


– Medborgarna ska känna sig trygga i att deras fri- och rättigheter och personliga integritet skyddas. Vi kanske inte ska klaga så mycket på den enskildes tillit utan ta hem frågan till oss själva: hur skapar vi – myndigheter och privata aktörer – en befogad tillit hos medborgarna? Hur skapar vi tillräckligt god säkerhet i våra system och tjänster och vår allmänna informationshantering, säger Fia Ewald.