Det är ett treårigt 2:4-projekt med länsstyrelsen som projektägare. Samtliga kommuner i länet omfattas och deltar gör MSB, Konsumentverket, polisen, landstinget, Karlstads universitet och Räddningstjänsten Karlstadsregionen.


– Oönskade händelser leder till ett stort lidande och stora kostnader. Enbart i Värmland beräknas kostnaderna för olyckor till 2,2 miljarder kronor. Vi är säkra på att detta i hög grad kan påverkas till det bättre, säger Björn Sandborgh, styrgruppsledare för projektet.


Receptet är utvecklad samverkan mellan alla berörda parter i länet.


– Tryggt och säkert län är ett innovativt samverkansprojekt om faktabaserat säkerhetsarbete och basen är erfarenhetsåterföring och vunna kunskaper. Visionen är att skapa ett tryggt och säkert Värmland, både mänskligt lidande och kostnader ska minskas.


Arbetet ska bedrivas i tre faser. Först inhämtning av statistik för att beskriva läget i kommunen: vilka är de största riskerna, var sker olyckorna och vilka drabbas? Därefter analys för att kunna utveckla nya metoder och ta fram verktyg.


Mats JunghageDet unika med projektet är bredden med samverkan mellan myndigheter, länsstyrelsen, landstinget, kommuner och frivilliga.


– Tidigare arbeten har skett ute i förvaltningarna, det här projektet utgår från den högsta ledningen i kommuner och länsstyrelsen, säger Mats Junghage, MSB, en av två processledare.


Projektidén bygger på bred samverkan och två pilotkommuner, Arvika och Kil, har redan inlett arbetet. 2015 ska länets samtliga kommuner vara igång.


– Förhoppningen är att det under de tre åren har etablerats ett arbetssätt och att man i kommunerna har hunnit pröva på att arbeta inom 3-4 olika områden, säger Mats Junghage.


Vid upptakts- och inspirationskonferensen i början av juni berättade Claes Tingvall, Trafikverket, om trafiksäkerhetsarbetet. Genom nollvisionen har Sverige blivit bäst i världen på trafiksäkerhet men det tog många år och misstag att nå dit. Säkerhetsarbete tar tid och man ska inte förvänta sig snabba resultat.


– Om man tittar på den långa historien av trafiksäkerhet så har den präglats av alla klokskaper och dumheter man kan tänka sig. Arbetet har präglats av amatörism.


Enligt Claes Tingvall är misstaget att man försökt hitta vad det är för fel på människor som orsakar trafikolyckor.


– Sedan 1926 har vi den så kallade ”djävulsparagrafen” som säger att krockar du är det ditt fel. Trafiksäkerhetsarbetet har experimenterat med människoliv. Vi har hittat på en massa saker och sedan har vi räknat på hur många som dog. Det har varit möjligt för vi har alltid kunnat skylla på trafikanten.


Att låta människor möta varandra i en fart av kanske 25 meter per sekund med en och en halv meters lucka borde bara förekomma på cirkus. Claes Tingvall säger att det är ett under att det fungerar.


– Det är vi som har ställt vägtransportsystemet till människors förfogande att använda sig av. Det är vi som utformat det här på ett sånt sätt att det är ett under att vi inte tar livet av fler.


De flesta olycksfall ligger redan latent i systemet. Frågan är bara vem som löser ut olyckan, när och under vilka omständigheter.


– Det är det nollvisionen handlar om – det är vi som har ansvaret och då man inte längre kan säga att vi ska ha ett lagom mål. Har du ansvar för andra människors liv och hälsa kan man inte spela med dem, säger Claes Tingvall.