För några år sedan bestämde sig Räddningstjänsten Syd för en satsning mot färre bränder i hemmet. Det innebar uppsökande verksamhet, ett större socialt engagemang.

Ulf Nilsson– Tidigare pratade vi även mycket om trafik och suicid. Men vi konstaterade att bostadsbränder är enda området där vi har ansvaret hela vägen och kan nå ända fram. Vi bestämde oss för att fokusera på en sak och göra det bra, säger Ulf Nilsson, en av två produktionschefer som har verksamhetsansvar.

Förebilden är brittisk. Dammsugning av risker och vilka som är i behov av extra hjälp.
Anna-Brita Månsson, 91, i Söderkulla är en av dem. Den här dagen ringer Sonja Adzic, en av åtta brand- och säkerhetsvärdar som gör riktade besök, på dörren hos henne.

 

Anna-Brita berättar hur ett korkunderlägg fastnat under vattenkokaren och började ryka när hon ställde kokaren på spisen.
– Jag var tvungen att öppna fönstret och vädra, säger Anna-Brita.
– Vad hade du gjort om det börjat brinna? frågar Sonja.
– Då hade jag inte öppnat fönstret, det ska vara slutet då. Sånt vet jag, svarar Anna-Brita.

 

Sonja Adzic undrar om det kan vara dags för en spisvakt, Anna-Brita Månsson ser frågande ut och får en förklaring.

– Det kanske jag behöver. Man ska då tänka på allt, men det är klart att jag inte vill ha en brand.

 

Anledningen till besöket är egentligen att Anna-Brita ska få en vibreringsplatta kopplad till brandvarnaren och att ha under kudden, eftersom hon hör lite dåligt. Brandfilt har hon redan. Sonja ska höra sig för om spisvakt.
Hon tycker att räddningstjänstens satsning ger resultat.

– Vi ser ju att åtgärder görs. Det är ingen garanti för att det inte ska brinna, men vi minimerar risker. Och om vi kan utöka samverkan med andra verksamheter i kommunen så kommer vi nå ännu bättre resultat.

 

Det var två stora dödsbränder i Rinkeby och Staffanstorp 2009 som ledde till ett regeringsuppdrag om en nationell strategi mot bostadsbränder.

Räddningstjänsten Syd tog på sitt håll fram ett koncept för hembesök.
2010 togs ett stort grepp på hembesök och mot bostadsbränder. MSBs nationella strategi blev ett stöd i det lokala arbetet.

– Prioriteringen är uttalad av regeringen. Nationens strategier ger oss kraft, de spetsas till i Skåne och anpassas lokalt. Som anställd ska man förstå den röda tråden, säger Ulf Nilsson.

 

Maya Ståhl SöndergaardRäddningstjänsten Syd har sex distrikt där heltidsstationerna utgör basen.
– Distriktschefen är ansvarig för allt olycksförebyggande arbetet inom sitt område och all personal involveras i arbetet. Det har varit framgångsrikt, säger Maya Stål Söndergaard, produktionschef.

 

Satsningen på hembesök har utvecklat organisationen och arbetssätten efterhand. Två arbetsgrupper som finns i varje distrikt är centrala i arbetet.
Brand i bostadsgrupper både följer upp bränder och åtgärder efter dem och hur arbetet med hembesök ska prioriteras.
Seniorgrupp planerar och genomför särskilda satsningar för säkerheten hos äldre.

– Äldre, unga som nyss flyttat hemifrån och personer som har svårigheter med svenska språket är prioriterade. Vår ambition är att 20 procent av hembesöken ska ske där, säger Maya Stål Söndergaard.

 

Siffrorna talar för att RSyd är på rätt väg. Förra året omkom två personer i bränder i ett område med en halv miljon invånare. Det motsvarar 36 döda i hela landet – en siffra som är ungefär tre gånger högre.

Färre bostadsbränder visar att hembesöken ger resultat. De gatuadresser som 2010-12 hade över 150 hembesök har en tydligt nedgående kurva över en femårsperiod, medan siffrorna för övriga områden inte visar samma utveckling.
– Arbetet tar tid. Nu börjar vi märka resultat. Men det är fortfarande inte okej att det ser ut som det gör.

 

Och arbetet tar aldrig slut. Maya Stål Söndergaard tar Herrgården i Rosengård som exempel. 2010 gjordes bred satsning på hembesök. Bara 36 procent hade brandvarnare. Alla som saknade fick sig en tilldelad.
– Två år senare gjordes nytt besök. Då var siffran 45 procent, trots att vi delat ut så många brandvarnare. Det kan till viss del bero på att det är stor omsättning på hyresgäster. Men det handlar också om kunskap, vi måste föra samtal hela tiden. Det finns de som tror att en brandvarnare skickar larm till SOS, att de själva inte behöver larma om det brinner.

 

Maya Stål Söndergård konstaterar att räddningstjänsten inte kan lösa dödsbrandsproblematiken på egen hand. Det behövs mer samverkan, inte minst med socialen.

– Och att jobba mer målgruppsanpassat. I England har man kommit mycket längre på det området.

 

Efter brittisk förebild satsas på så kallade företrädare (community advocates). Britt-Marie Andersson, anhörig- och äldreinformatör i Kävlinge, delar numera sin tid med halvtid som seniorsamordnare i räddningstjänstförbundet. Kombinationstjänsten ger henne draghjälp i båda befattningarna.

– Jag har ibland lättare att bli insläppt, vilket kan ha med yrkesrollen att göra. Det här handlar inte bara om brand, utan också om hur folk mår och när de är mottagliga för hjälp. Ibland får man vänta med riktat besök, säger hon.

 

Britt-Marie Andersson stödjer seniorgruppernas arbete och jobbar för tillfället med en handfull långtgående åtgärder i enskilda hem.

– Och ju fler hembesök som görs, desto fler kommer att ta emot vår hjälp. Problematiken är egentligen att hitta de som behöver den.