Den slutsatsen drar forskaren Mathias Ericson halvvägs in i sitt forskningsprojekt om hur utbildningsreformen med den tvååriga SMO-utbildningen förändrat förutsättningarna för jämställdhetsarbetet i räddningstjänsten.
– Det pratades mycket om att utbildningsreformen förändrat allt och att det inte går att jämföra dagens jämställdhetsproblem med gårdagens. Å andra sidan sades det att de som går ut SMO stöps om på stationen och att inget förändras och det gjorde mig nyfiken, säger Mathias Ericson.


I projektet ska han beskriva hur genusmönstren förändrats med SMO-utbildningen. Han tittar på hur SMO-kompetens tas om hand och vad den utmanar. Vidare hur det breddade uppdraget och den utåtriktade verksamheten omsätts.
Han har gjort intervjuer med brandmän, både som gått och inte gått SMO, räddningschefer och från andra personalkategorier. De är från åtta olika stationer och ett tiotal arbetslag och han har även gjort observationer av bland annat av nattvandringar och temadagar på skolor.
– Att man även arbetar dagtid har stor betydelse för möjligheten att utnyttja den nya kompetensen. Den utåtriktade verksamheten ger större utrymme för att diskutera både positiva och negativa sidor av utbildningsreformen.


Om man inte har kombi­tjänster där alla arbetar även dagskift tenderar de som vill jobba med förebyggande att söka sig till dagtjänstgöring medan de operativa blir kvar i den traditionella yrkesrollen. På stationer där förebyggande har låg status är det inte ovanligt att SMO-aren får den uppgiften.
– Som ny går det inte att ställa för mycket krav och det är ganska vanligt att SMO-are startar eget för att arbeta med förebyggande.


Han understryker att det inte i huvudsak handlar om enskilda brandmäns motstånd mot jämställdhet.
– Jag tror att alla vill ha en förändring men problemen har sin grund i organisationen. Många frågor blir obekväma eller obehagliga i gruppen. Det är inte den öppna kritiken eller föraktet som är problemet utan tystnaden. Men det finns sätt att organisera arbetet som öppnar för andra frågor än de som traditionellt diskuteras.


Bland brandmän finns en stark gruppsammanhållning kring den operativa identiteten och en skarp uppdelning operativt – förebyggande. Men lösningen är inte att undertrycka den operativa identiteten, tvärtom.
– De som jobbat med förebyggande säger att när de är ute och berättar att de enbart jobbar med förebyggande sjunker intresset. Därför är det viktigt att alla arbetar med det breddade uppdraget och kan växla mellan operativt och förebyggande. SMO-utbildade är en oerhörd resurs för att utveckla räddningstjänsten, men man måste ta tillvara brandmannayrkets starka symbolvärde i det förebyggande arbetet, säger Mathias Ericson.