Tranås har omorganiserat räddningstjänsten för ett effektivare utnyttjande av personalens arbetstid. Schemaändringar har frigjort dagarbetstid för olika serviceuppgifter inom kommunen. – Vi har en bättre organisation idag, säger räddningschefen Bertil Fång. Foto: Gunno Ivansson

 

Tranås var bland de första i landet att döpa om räddningstjänsten till Förvaltningen för samhällsskydd och beredskap – räddningstjänsten, nedkortat till FSB-Räddningstjänsten. Det var ett av de första beslut den då relativt nytillträdde räddningschefen Bertil Fång tog 2009.

– Jag ville signalera förändring och att organisationen skulle spegla det breddade uppdraget; att vi skulle tänka på ett nytt sätt, säger Bertil Fång.

Bertil Fång kom inifrån, började som deltidare redan 1979, och erbjöds 2008 att bli chef för en organisation med ekonomiskt underskott och i stort behov av förändring. Läget uppstod när fyra heltidsbrandmän som närmade sig pension accepterade avtalspension.

Tre av tjänsterna återbesattes inte och den fjärde tjänsten omvandlades till en kombinationstjänst dagtid som insatsledare och olycksförebyggare.

– Den nya organisationen innebar i tid en halvtidstjänst ytterligare till förebyggande. Vi har också höjt kompetensen genom att anställa en LTH-brandingenjör, vilket vi inte haft tidigare. Brandingenjören har ansvar för förebyggande och till sin hjälp har en av våra insatsledare som halva tiden enbart arbetar förebyggande, säger Bertil Fång.


Deltidsstyrkan fördubblades till fyra man, varav den ena blev Förstainsatsperson, Fip, med egen bil och beredskap i hemmet. Förstainsatspersonen ersätter den indragna heltidaren i utryckningsstyrkan.

Totalt innebär förändringen att insatsstyrkan utökas med en man till åtta.

Schemat gjordes också om.

– Förutom helgerna har vi gått ifrån dygn som är ett omodernt sätt att arbeta. Genom 42 timmar delat dygn får vi ut mer effektiv arbetstid.


Brandmännen har fått ett antal arbetsuppgifter inom kommunen. Till exempel har man ansvar för skötsel och kontroll av larm, brandsläckningsutrustning och reservkraft i kommunens fastigheter. Räddningstjänsten ska också se till att brandpostsystemet fungerar och varje kväll vid 22-tiden åker skiftet runt till kommunens sex idrottshallar och kontrollerar att inga kranar står och droppar och att det släckt och låst.

För att ge invånarna bättre service går kommunens servicenummer till FSB - räddningstjänsten som finns tillgänglig dygnet runt.

Man har även fått brottsförebyggande uppgifter. I samband med att ett antal politiska råd lades ned fick FSB-räddningstjänsten ansvar för ett lokalt, opolitiskt brottsförebyggande råd.

Samverkan med polisen sker bland annat genom att FSB - räddningstjänsten sköter hittegodsmottagningen.

– I framtiden borde vi även kunna sköta passutlämning som då kan ske även helger och kvällar.

Som Bertil Fång ser det är dessa serviceuppgifter en viktig del av det breddade uppdraget.

– Vi ska jobba med säkerhet på alla nivåer.


Syftet med omorganisationen är att utveckla det olycksförebyggande arbetet utan att nämnvärt försämra den operativa förmågan. Samtidigt ska den operativa förmågan behållas och utvecklas.

Bertil Fång har varit öppen med att den nya organisationen kan innebära en fördröjning vid rökdykning. En sådan situation uppstod ganska snart vid ett larm mycket nära stationen.

På grund av den korta framkörningstiden hade inte rökdykarledaren hunnit få på sig utrustningen och Fip var ännu inte framme. Insatsledaren gjorde dock bedömningen att det inte rörde sig om inträngande i tät brandrök vilket de två rökdykarna gjorde. Trots underbemanning ansåg de sig tvungna att agera och rädda en person ur den rökfyllda lägenheten.


Enligt arbetsledningen hade rökdykarledaren hunnit klä sig och förstainsatspersonen hunnit fram om insatsledaren bedömt att det var rökdykning och gjort den mer omfattande riskbedömning som Arbetsmiljöverkets föreskrifter, AFS, numera kräver.

– Insatsen ledde till en bra dialog. Efter det övade vi intensivt uppstart av insats med olika bemanning och nu har vi bra standardrutiner.

Trots förbättrade rutiner finns fortsatt risken att förstainsatspersonen kan komma något senare till olycksplatsen.

– Men görs bedömningen att det är rökdykning krävs en riskbedömning som tar en viss tid vilket innebär att förstainsatspersonen med största sannolikhet hinner fram för att inta sin position som pumpskötare.

Det som mötte störst motstånd från personalen var nedskärningen av heltidsstyrkan med en man.

– Personalen har tagit det på ett fantastiskt sätt. Även om man inte supergillat förändringarna har man accepterat och gjort det bästa av situationen. Vi har en bättre organisation idag. Genom satsningen på förebyggande får invånarna utanför tätorten bättre förutsättningar att klara en brand, säger Bertil Fång.

 

"En försämring operativt"

Brandmännen har accepterat förändringen men anser att den innebär en försämring på den operativa sidan. Att en minskning av heltidsstyrkan med en man skulle innebära så stor förändring överraskade dem.

 

 

Efter omorganisation består skiftstyrkan av tre man. Det har försämrat den operativa förmågan, anser brandmännen Ebbe Gustafsson, Albin Nordell och Magnus Undenäs. Foto: Gunno Ivansson

 

De ser fördelarna med en ökad satsning på det förebyggande arbetet, men att det kommer att märkas först på lång sikt. I förstaskedet anser de att omorganisationen innebär en försämring. Uppdelningen av styrkan gör att man ibland är bara två man i förstabilen.

– Vi tappar att prata ihop oss på väg ut. Vi trodde inte att en man mindre skulle göra så stor skillnad, säger Magnus Undenäs, brandman.

Mycket handlar om rökdykning eller inte. När styrkan var samlad kunde rökdykarna ta på sig sin utrustning i bilen.

– Nu när man kommer fram ska man springa ut ur bilen och ta på sig utrustningen. Det blir en fördröjning och ett onödigt stressmoment i en redan stressad situation, säger brandman Ebbe Gustafsson.

Även i den tidigare organisationen kom insatsledaren i egen bil, men nu kommer även femtemannen, Fip, i eget fordon.

En stor förändring är också att det är fullbokat med arbete under skiften.

– Det är i alla fall slutsnackat om att vi spelar kort och tittar på TV. Det finns ingen ledig tid, säger Mikael Ericsson, insatsledare.

Schemaförändringarna ser man positivt på. Tidigare var alla förmiddagar uppbokade för fys och övning. Nu är måndagar fysfria och fysträningen förlagd till kvällspass vilket skapat utrymme för serviceuppgifterna under dagtid.

Tisdagar ägnas helt åt aktiviteter med koppling till operativ tjänst. Syftet är att öka kvalitéten genom att ägna en dag åt exempelvis övning, teoriutbildning, objektsorienteringar eller insatsplanering. Större övningar hålls på lördagsförmiddagarna.

– Lördagsövningarna när alla övar tillsammans är en klar förbättring, säger Albin Nordell.

– VI får mer tid och kan göra något rejält och får öva tillsammans heltid och deltid. Förr var det ofta så att heltiden ledde deltidsövningar en vardagskväll, säger Ebbe Gustafsson.