I maj 2013 når solaktiviteten sitt maximum i den nuvarande solcykeln.

– Statistiskt sett inträffar de kraftigaste solstormarna runt solcykel-maximum, men den så kallade Halloweenstormen 2003 inträffade 3,5 år efter maximum, säger Henrik Lundstedt, docent vid Institutet för rymdfysik i Lund.

 

Solstormar är en av de 24 nationella risker som MSB nyligen listade i sitt svar på ett regeringsuppdrag. I en analys av solstormars påverkan på det svenska samhället gjord av MSB sägs att de allra flesta solstormar är hanterbara men att den tekniska utvecklingen ökar sårbarheten. Idag saknas direkta skydd mot de geomagnetiskt inducerade strömmar som solstormar orsakar och MSB anser att det bör diskuteras om Svenska kraftnät ska ges befogenhet att stänga ner elkraftsnätet för att förhindra skador på transformatorer som kan få katastrofala följder i samhället.

I början av december kallade MSB till ett kunskapsseminarium om solstormar. MSB har gett Elsäkerhetsverket nio miljoner kronor till forskning om effekterna av solstormar. Det har hittills resulterat i en förstudie gjord av konsulten Mats Bäckström. Förstudien är en genomgång av forskning och litteratur om fenomenet. I modern tid har två solstormar orsakat påtagliga störningar, Quebeckstormen 1989 och Halloweenstormen 2003. I Quebeck slogs transformatorer ut och och ett strömavbrott som varade nio timmar påverkade sex miljoner människor. Den slog också ut två transformatorer i England.

Halloweenstormen drabbade Jylland och Malmö hårdast där 50 000 hushåll blev strömlösa i 20-50 minuter.

Den svåraste solstorm man känner till är den så kallade Carringtonstormen från 1859. Då kunde man se norrsken i södra Indien. I Sverige ledde en kraftig solstorm i maj 1921 till att telegrafstationen i Karlstad, då en av landets största, brann ner.

Världen upplever något av en solstormshausse som startade efter en amerikansk rapport 2008. Enligt rapporten skulle en kraftig solstorm kunna få förödande konsekvenser för det amerikanska samhället. Solstormar drabbar framförallt elförsörjningen och utslagna transformatorer tar år att ersätta.

Andra forskare anser att konsekvenserna är kraftigt överdrivna. Intresset för solstormar har lett till att allt fler aktörer jorden runt spanar på solen och skickar ut solstormsvarningar. Inte sällan visar sig larmen vara överdrivna.

– Jag har själv vid flera tillfällen fått gå ut och nedgradera solstormsvarningar, säger Henrik Lundstedt.

Institutet för rymdfysik i Lund ingår i ett globalt nät som mäter rymdväder och försöker förutse när solstormsutbrott är på gång. Utgångsläget är att solaktiviteterna har en elvaårscykel. 2008 samlades en grupp på tolv forskare där Henrik Lundstedt ingick för att försöka förutsäga solfläckstalet maximum i nästa solcykel och kom fram till maj 2013.

Men enligt Henrik Lundstedt är solfläckstalet ingen bra indikator på hur kraftig en solstorm blir. Solstormar är ett koronafenomen och inte ett fenomen på solytan.

– I min forskning ser jag att många fler faktorer som uppvridning, utdragning av magnetfältet, nollpunkter osv måste till för att solstormar ska uppstå.

En extrem solstorm av Carringtontyp är inte i sikte.

– Absolut inte just. Jag ser en solyta som är fullproppad med solfläckar men uppe i koronan är det helt lugnt.

Solstormar kan antingen vara koronamassutkastningar, stora plasmamoln som kastas ut mot jorden, eller också elektromagnetiska strålningsutbrott, så kallade flares. Koronamassutkastningarna skapar jordmagnetiska stormar som ger problemen för elkraftssystemen. Flaren ger problem för radiokommunikationssystemen och GPS-systemet.

– Uppåt en vecka i förväg kan jag se om det är något stort på gång. Så är det riktigt stort utbrott, då klarar vi förutse det, säger Henrik Lundstedt.