Syftet med analysen är att bredda regeringens bedömningsunderlag för styrningen av MSB.

MSBs generaldirektör håller med om det mesta i analysen.

– Ja, jag har sagt att jag håller med om de flesta slutsatserna. Med det menar jag att det kan finnas nyanser i deras resonemang där jag inte är helt enig, eller där vi inom MSB ännu inte har en färdig ståndpunkt. Men på den övergripande nivån håller jag faktiskt med om allt, säger Helena Lindberg.

 

Även om MSB får godkänt har Statskonstoret en hel del synpunkter.

Ett av regeringens mål med att slå samman tre myndigheter och bilda en ny var rationaliseringar. MSB har minskat administrationen med 150 miljoner kronor och lokalkostnaderna med 30 miljoner.

 

MSBs uppdrag är brett och svårt att utvärdera och Statskontoret gillar myndighetens sätt att bryta ned och konkretisera uppdraget.

Samtidigt får MSB kritik för hur verksamhetsmålen sätts. Det går inte att se om målen uppfylls eller om verksamheten är kostnadseffektiv. Statskontoret vill se mer mätbara mål.

 

I analysens framhålls två viktiga områden för framtiden – civilt försvar och Rakel. Civilt försvar försvann från samhällsagendan i början av 2000-talet med förändrad hotbild och försvaret omorganiserades till insatsförförsvar.

MSB har själv påtalat utvecklingsbehov inom området, Statskontoret anser att regeringen bör tydliggöra MSBs roll och uppdrag.

 

Rakel är MSBs största delverksamhet ekonomiskt sett med en budget på 335 miljoner kronor. I den egna riskanalysen ser MSB Rakel som den största risken på grund av finansieringsmodellen som på sikt innebär underfinansiering. Med tanke på att det rör sig om stora pengar anser

Statskontoret att MSB snabbt måste stabilisera verksamheten samtidigt som regeringen bör ge myndigheten de förutsättningar som krävs för att klara Rakel-uppdraget.

 

Analysen skulle särskilt titta på hanteringen av det så kallade krisberedskapsanslaget 2:4 och här krävs en utveckling. Fördelningen av medel har byggt på tidigare års tilldelning, men nu har MSB startat en process där man väger ansökningar mot varandra för att ge pengar dit de gör mest nytta.

Eftersom det rör sig om stora summor är det angeläget att  processen kommer på plats.

 

I kapitlet Intern styrning och organisering oroar sig Statskontoret för den mycket spända relationen mellan arbetstagarorganisationerna och myndighetsledningen som bland annat lett till att två av tre fack-förbund inom myndigheten tänker lämna nuvarande samverkansavtal. Enligt Statskontoret är orsaken olika syn på vad samverkan är och hur den ska ske.

”Vi konstaterar att det finns en djup och inte avtagande spänning mellan myndighetsledning och personalföreträdare. Det är angeläget att en mer tillitsfull, konstruktiv och samarbetsinriktad dialog mellan myndighetsledning och personalföreträdare etableras.”

 

Det breda uppdraget ställer stora krav på intern samordning och att den effektiviseras ser Statskontoret som en viktig uppgift inför framtiden. Det finns till och med anledning att överväga förändringar i organisationen:

”Vi ser det som viktigt att myndigheten fortsätter att överväga vilka former som organisationen och den interna samordningen ska ha. Detta kan inkludera möjligheten att förändra den grundläggande organisatoriska principen från process till sak, eller införa en så kallad matrisorganisation.”

 

I analysarbetet har Statskontoret intervjuat ett antal personer från MSBs fyra målgrupper kommuner, landsting, länsstyrelser och myndigheter samt representanter för Sveriges kommuner och landsting.

I allmänhet tycker de intervjuade att MSBs resultat är bättre än de tre tidigare myndigheternas sammantaget. Det finns dock en återkommande kritik och den är att MSB saknar kunskap om en eller flera målgrupper och det gäller särskilt landstingen.

 

I intervjuerna framförs också, såväl internt som externt, kritik mot alltför stort fokus på regeringskansliet, att MSB har för mycket av ett uppifrånperspektiv och inte tillräckligt använder eller tillvaratar ett nedifrånperspektiv.

Syftet med bildandet av MSB var rationaliseringar och synergier. Mot bakgrund av MSBs svårvärderade uppdrag har inte Statskontoret kunnat se några direkta synergieffekter. Däremot indikerar positiva intervjusvar från målgrupperna att MSB så här långt uppfyllt regeringens mål.