Det skriver MSB i svaret på ett regeringsuppdrag om uppföljning av den statliga ersättningen till kommuner enligt lagen om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap, LEH.

 

– Den bedömning vi gör är att kommunernas arbete med uppgifterna i lagen går framåt, men det kan bli mycket bättre om de använder pengarna rätt, säger Helen Kasström på MSB.

 

2004 slöts den så kallade kommunöverenskommelsen mellan dåvarande Krisberedsskapsmyndigheten, KBM, och Sveriges kommuner och landsting, SKL. I den åtog sig kommunerna att med hjälp av statliga pengar bygga upp krisberedskapen under en treårsperiod, 2006-2009.

 

Uppbyggnadsperioden är passerad och hälften av landets kommuner har inte nått den målbild som ställdes upp i kommunöverenskommelsen. Det visar den årliga kommunuppföljning som MSB gör.

 

I sitt svar på regeringsuppdraget anser MSB att en riktad ersättning bör finnas kvar ytterligare några år för att sedan utvärderas. Kommunerna ska nu ha nått en viss nivå och att de statliga pengarna bör användas för att upprätthålla en god nivå på krisberedskapen.

 

Däremot vill MSB ta bort de så kallade storstadsbidraget som inte fått önskad effekt. Behovet av samverkan över kommun- och länsgränser finns dock och därför föreslås att bidraget omvandlas till ett samverkansbidrag som alla kommuner kan söka.

 

Både kommuner och länsstyrelser vill ha hjälp med redovisning och uppföljning av hur ersättningen används. I samarbete med länsstyrelserna pågår ett arbete för att ta fram riktlinjer och mallar.

 

– Tanken är att länsstyrelserna ska bli tydligare och mer samordnade i sina bedömningar. Samtidigt ska man vara på det klara med att skärpa kontrollen över hur pengarna används inte är så lätt eftersom överenskommelsen är otydlig, säger Helen Kasström.

 

Markus Planmo på Sveriges kommuner och landsting, SKL, anser att utvecklingen är positiv, men det finns fortfarande en del kvar att göra.

 

– Det är ett problem att det saknas enhetliga regler för vad pengarna får användas till eller hur användningen ska redovisas. Det är viktigt att alla kommuner uppfyller villkoren i lagen. Från SKL jobbar vi en hel del med att stärka kommunerna i deras krisberedskapsarbete. Vi har bildat Nätverket för kommunal beredskap för utbyta erfarenheter och sprida kunskaper, säger Markus Planmo.

 

Linda Kazmierczak, beredskapsdirektör i Kronobergs län, tycker att kommunerna nått den nivå man kan förvänta sig.

 

– Jag tror att en hel del handlar om hur man väljer att läsa uppföljningen. Jag kan ju känna igen i mitt eget län hur kommunerna resonerar. De uttrycker kanske att de är inte framme och att de skulle velat nå längre. Men det betyder inte att de inte nått upp till det de rimligen kunde förväntas nå upp till.

 

– Det jag känner oro över är att även om vi kan uppvisa ganska bra resultat har det på sina håll väldigt låg prioritet. Det är ett motivationsproblem, det är längesedan något allvarligt hände.

  Hon efterlyser tydligare mål för krisberedskapen vilket skulle underlätta uppföljningen och mäta vad kommunerna har åstadkommit.

 

– Med tydliga resultatmål för samhällets krisberedskap på alla områden blir det en styrning där kommunerna fortfarande har möjlighet att göra lokala prioriteringar. Det är en sak som krävs för att höja motivationen, säger Linda Kazmierczak.

 

Läs mer: Färre än hälften av kommunerna når målen