I myndighetslokalerna på Kungsholmen har förberedelserna pågått länge, samtidigt har användningen av Rakel bromsats i avvaktan på de nya nationella riktlinjerna.
Nu finns de och då anser Socialstyrelsen det väsentligt att ge kommunikationssystemet den roll det är avsett för.

"Det är viktigt att vi följer de nationella riktlinjerna. Gör vi inte det kan vi heller inte samverka."

 

– Hälso- och sjukvården förväntas använda Rakel i vardag som kris. Och det är viktigt att vi följer de nationella riktlinjerna för användandet. Gör vi inte det kan vi heller inte samverka, säger Kristina Norberg, utredare på Socialstyrelsens krisberedskapsenhet.
Hon och kollegan Lennart Engblom har jobbat inte bara med att förbereda myndigheten, utan även de 21 landstingen.

 

Socialstyrelsen har tagit fram en rapport om införandet av Rakel inom hälso- och sjukvården som en vägledning för landstingen.
– Landstingen är autonoma och bestämmer själva hur de vill bli larmade. Men vi förväntar oss att såväl ambulanssjukvården som Tib-funktionen larmas och samverkar i Rakelsystemet. Flera landsting har varit med i arbetet med vår rapport, så vi känner att den har bred förankring, säger Lennart Engblom.

 

På takvåningen hos Socialstyrelsen finns ett nytt stabsrum avsett för krisledning. Där finns en fast Rakelstation, dessutom har myndigheten 30 Rakelmobiler fördelade bland personalen. Förutom Tib är det främst personer kopplade till stab och ledning som har Rakel. Utbildning har genomförts, viss övning återstår.
– Det är angeläget att vi börjar använda Rakel även för enkel vardagssamverkan för att det ska fungera vid allvarlig händelse. Och det brådskar, annars är det risk att Rakelmobilen hamnar i skrivbordslådan och där gör den ingen nytta. Egentligen är det här inget konstigt, Rakel är bara ett av många kommunikationsverktyg, säger Engblom.

 

Socialstyrelsens talgrupper för extern kommunikation utgår från de nationella riktlinjerna. Internt finns några få talgrupper för interna samverkansbehov. Dessutom två talgrupper för särskilda externa behov inom smittskyddsområdet.
– Vi är en liten användare, men viktig, konstaterar Kristina Norberg.

 

Socialstyrelsens Tib ansvarar inte för att vidarebefordra larm till landstingen, men behöver ofta prata med dess Tib. Inom hälso- och sjukvården finns tio talgrupper som kan användas för samverkan på nationell nivå.
– Vi använder ofta funktionsnummer, alltså nummer som flyttas mellan mobiler beroende på vem som har beredskap. I övrigt ska mobilernas adressbok användas för individsamtal, säger Lennart Engblom.

 

Kommer adressboken användas flitigare än talgrupper?
– Förmodligen, åtminstone för intern samverkan. Till landstingen har vi sagt att så fort det handlar om sekretess med exempelvis patientuppgifter bör man inte att använda talgrupp. På skadeplats när det handlar om ledning och samverkan med andra blåljusorganisationer, används talgrupper.

 

En av fördelarna med Rakel som Norberg och Engblom ser det är förenklad samverkan i vardagen, att snabbt nå ut med information i olika frågor.
– Det räcker med ett knapptryck så kan vi prata med alla Tib i 21 landsting. Det kan gälla frågor om att inventera eller styra om resurser. Tidigare tog det kanske minst ett dygn innan fått kontakt med alla via epost eller telefon, säger Engblom.
– Rakel är därför ett viktigt verktyg när det gäller att snabbt samordna informationen inom hälso- och sjukvården. Exempelvis visade händelserna i Japan, då det uppstod stor efterfrågan på jodtabletter även i Sverige, på behovet att reagera snabbt med relevant information.

 

Något som saknas i Rakel?
– Det finns av någon form av nationell kontaktlista i Rakelsystemet där man lätt kan söka aktuella nummer till olika funktioner, säger Engblom.

 

Hur ser användarna inom Socialstyrelsen på övergången till Rakel?
– Vi har marknadsfört att vi ska och måste, annars kan vi inte fullgöra vårt uppdrag. Det har accepterats av personalen, säger Lennart Engblom.